En färsk rapport har utvärderat de socioekonomiska effekterna av investeringarna under renoveringen av miljon-programsområdet Vivalla i Örebro.
Det var 2012 som Örebrobostäder upphandlade upprustning av bostadsområdet Vivalla. I den partneringupphandling som Örebrobostäder genomförde viktades arbetsmarknadssatsningen till 15 procent. Inom arbetsmarknadssatsningen viktades sedan leverantörens beskrivning av hur de skulle ta emot de arbetslösa till 60 procent. Det inkluderade även krav på en beskrivning av hur mottagandet skulle se ut hos anbudsgivarens underentreprenörer. Volymen, det vill säga det antal arbetslösa som leverantörerna kunde tänka sig att ta emot, viktades till 40 procent. Att fördelningen såg ut så berodde på att Örebrobostäder ville att anbudsgivarna verkligen skulle tänka till när de formulerade sitt förslag till arbetsmarknadssatsningens utformning.
Upphandlingens vinnare blev Skanska som förband sig att ta emot 50 till 80 arbetslösa under de fyra år som projektet varade. Det inkluderade även Skanskas underentreprenörer.
Nu har Skanska tagit fram en rapport (pdf) som visar hur lönsamt det är för samhället att göra sociala investeringar, som arbetsmarknadsåtgärder, i samband med upphandlingar av byggprojekt.
Rapporten har gjorts av Ingvar Nilsson och Eva Nilsson Lundmark, båda med erfarenhet av att kartlägga kostnaderna för utanförskap, konstaterar att investeringarna lönar sig flerfaldigt för samhället.
Där står det att att Skanskas åtagande var att i denna miljonprogramrenovering ge möjlighet för 50 – 80 personer att via praktikplatser öka sin sannolikhet att ta sig in på arbetsmarknaden. Halvvägs in i projekt har man i grova drag nått målet. Femtio personer har fått praktikplats. Dessutom har 18 av dem erhållit fast anställning. Det långsiktiga samhällsvärdet av detta uppgår, enligt rapporten, till cirka 110 miljoner kronor. Av dessa tillfaller cirka 22 miljoner kronor kommunen som rapportskrivarna menar är den största, enskilda vinnaren i projektet.
“Den verkligt stora effekten av projektet är de produktionsvärden som tillförs samhället, genom att människor långsiktigt går från arbetslöshet och utanförskap till arbete”, står det i rapporten.
Den totala investeringskostnaden för projektet uppgår till cirka 3 miljoner kronor. Det är framförallt arbetsförmedlingen som bidragit med de största investeringskostnaderna. Både på kort och lång sikt är det Örebrobostäder (ÖBO) och dess ägare Örebro kommun som är de stora vinnarna enligt rapporten. “Om man anlägger ett strikt ÖBO/kommunperspektiv, kan man säga att projektet genererar en vinst till ÖBO:s ägare kommunen på åtta år som uppgår till 12 Mkr”, konstateras i rapporten.
I rapporten förs också fram att det i dag förs en diskussion om sociala krav i samband med offentliga investeringar generellt skulle leda till att upphandlingarna fördyras. Rapporten menar att det även med en mycket måttlig vidgning av perspektivet till lite längre sikt, och att gå utanför stuprörstänkandet, pekar det på att det motsatta förhållandet kanske är det mest giltiga. “Den typen av sociala krav som man anlagt i Vivalla har lett till långsiktiga samhällsekonomiska vinster på cirka 110 Mkr. Sätter vi an ett något mera kortsiktigt perspektiv, och tänker enbart kommunal ekonomi i två mandatperioder, så pratar vi fortfarande om betydande samhällsvinster – 12 Mkr för kommunen – som ett resultat av dessa sociala krav”, står det i rapporten.
Däremot är inte rapportskrivarna säkra på att projektet går att kopiera. Däremot anser man att det ofta finns ett antal övergripande principer som även i Vivalla går att identifiera och bära med sig då man vill göra något liknande i andra sammanhang, något man planerar att titta på i en kommande rapport.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer