Regeringen vill som bekant höja gränsen för direktupphandling. I en departementspromemoria föreslås att beloppsgränserna sätts som procentsatser av de tröskelvärden som EU regelbundet fastställer.
Förslaget ligger på 27 procent av tröskelvärdet inom försörjningssektorerna och 32 procent inom den klassiska sektorn. Det här med procenträkningen får en rad remissinstanser att slå bakut.
Den fasta beloppsgräns som Upphandlingsutredningen föreslog, 600 000 kronor, är populär. I reda pengar är det dock marginell skillnad mellan regeringens och utredningens förslag. Enligt procentmodellen skulle brytgränsen för kommuner, landsting och deras bolag bli 578 057 kronor.
Frågan är mer principiell. Sveriges Offentliga Inköpare, SOI, hör till dem som anser att den nya gränsen för direktupphandling bör sättas till 600 000 kronor.
Organisationen avstyrker en koppling av direktupphandlingsgränsen till tröskelvärdena eftersom detta komplicerar saken för de flesta som är inblandade i upphandlingar. En av poängerna med att ha en direktupphandlingsgräns är att den är tydlig – och sådan tydlighet uppnås om man sätter gränsen till ett lätt igenkännbart heltal.
SOI inser samtidigt att gränsen inte kan ligga på 600 000 kronor för all framtid. Åsikten är att detta belopp bör gälla under de närmaste åren med regelbunden justering framöver.
Konkurrensverket anser att en omprövning bör ske efter tre år. Verket vill att ett beslut om höjning ska bygga på ekonomisk forskning.
Upphandlare vägrar procenträkning
Varför krångla till direktupphandlingsgränsen med procentsatser och hopplöst ojämna belopp? SOI hör till de remissinstanser som menar att det enklaste och bästa är ett jämnt belopp som är lätt att komma ihåg - 600 000 kronor.
| 2014-02-17
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer