I promemorian gör regeringen en första värdering av det förslag till förordning om offentliga kontrakt och koncessioner som EU-kommissionen presenterade 9 september för att ersätta tre gällande upphandlingsdirektiv.
Upphandlingsmyndigheten har beskrivit den tänkta modellen med delegerade akter som ett långtgående mandat till EU-kommissionen att i olika avseenden komplettera en ny upphandlingsförordning.
Regeringen lyfter nu fram som exempel att det kan röra sig om långtgående förändringar med obligatoriska krav på att gynna europeiska intressen.
Enligt regeringen kan modellen underminera övergripande mål för det nya regelverket i form av förenkling, flexibilitet och enhetlighet.
”Regeringen är därför tveksam till de långtgående befogenheter kommissionen föreslås få att anta delegerade akter och genomförandetakter. Sådana befogenheter bör vara väl avgränsade och inte gå utöver vad som är nödvändigt.”, skriver regeringen i faktapromemorian.
Ett annat område där regeringen inte helt ställer sig bakom EU-kommissionen är sättet att värdera kvalitet högre.
Enligt förslaget ska kvalitativa kriterier ges minst 30 procents vikt i utvärderingen och minst 50 procent för arbetsintensiva kontrakt. Dock finns en ”ventil” där upphandlande myndigheter inte behöver tillämpa bestämmelser om obligatoriska kvalitetskriterier och viktning om de kan säkerställa kvalitet på annat sätt.
Regeringen lyfter värdet av ”god valuta för pengarna” och att upphandlande myndigheter bör få ett stort handlingsutrymme:
”Gällande regeln om viktning av kvalitet i utvärderingsfasen anser regeringen att det är av central betydelse att möjligheten till undantag för att säkerställa bästa kvaliteten för pengarna på andra sätt bibehålls.”
Lite av de svenska ståndpunkterna och analyserna i övrigt från den moderatledda övergångsregeringen, såsom summerade från faktapromemorian:
- Positivt att rättelser i anbud tillåts i högre utsträckning.
- Bra med bättre verktyg för att stänga ute oseriösa och kriminella aktörer. Men en uteslutningsgrund bör också finnas för personer som har inflytande över ett företag utan att vara formell företrädare.
- Onormalt låga anbud regleras av tydligare bestämmelser. Regeringen trycker på att det ska vara möjligt att ställa krav på lägstanivå för anbudspriset som medel att förhindra onormalt låga anbud.
- Förslagen om miljöanpassad upphandling behöver analyseras närmare.
- Åtgärder gällande unionsursprung bör vidtas i undantagsfall.
- Bra att regelverken om upphandling inom försörjningssektorer och av koncessioner inordnas i ett generellt regelverk
- Ambitionen om att förtydliga utrymmet för att ta hänsyn till säkerhet välkomnas, men behov av att närmare analysera förslaget.
- Positivt med ambitioner kring ett digitalt ekosystem för offentlig upphandling. Närmare analys krävs av genomförbarhet och konsekvenser.
- Förslag om miljöanpassad upphandling behöver analyseras närmare.
- Bra med möjligheter att beakta sociala hänsyn.
- Positivt att aspekter som rör livsmedlens kvalitet och hållbarhet får beaktas.
- Den del av förslaget som innebär att bestämmelser i annan unionslagstiftning upphävs, ersätts eller ändras bör analyseras närmare.
På ett övergripande plan skriver regeringen att man kommer att man kommer att bevaka att huvudmål som förenkling inte undermineras. Regeringskansliets eget implementeringsråd har lyft frågan och även Upphandlingsmyndighetens generaldirektör Anja Clausin har kommenterat den i en intervju med Upphandling24.
Regeringen skriver i promemorian att den nya EU-förordningen ska tillämpas på upphandlingar som är högre än de tröskelvärden som anges i förordningen och att dessa ”överensstämmer huvudsakligen med nu gällande nivåer”.
Upphandlingar under tröskelvärdena kommer fortsatt att regleras av nationell lagstiftning, där regeringen ändå bedömer ett behov av omfattande revideringar av LOU och övriga nationella författningar.
EU-kommissionens förslag går nu vidare till förhandlingar med Europarlamentet och Europeiska unionens råd. Regeringen skriver att förslaget kommer att behandlas inom en rådsarbetsgrupp för konkurrenskraft och tillväxt samt att det i dagsläget inte går att ange en prognos för beslut om förordningen.
Enligt expert kan det nya regelverket börja tillämpas 2029 eller 2030.
Regeringen bjöd nyligen in till en bred remissrunda om EU-förordningen.
