Ett av förenklingsutredningens förslag är att införa ett processkostnadsansvar: förlorande part ska ersätta vinnande parts omkostnader. Syftet är att få ner antalet överprövningar.
Men flera tunga remissinstanser är kritiska till förslaget. Bland andra Upphandlingsmyndigheten.
– Ett processkostnadsansvar skulle få flera negativa följder. Bland annat skulle det få stora konsekvenser för mindre leverantörer, kommenterar generaldirektör Inger Ek.
De båda intresseorganisationerna Företagarna och Svenskt Näringsliv säger nej till processkostnadsansvar av samma anledning.
”Med största sannolikhet kommer förslaget att minska de mindre företagens benägenhet att få upphandlingar prövade i domstol. Det gäller även de upphandlingar som skulle behöva prövas, exempelvis upphandlingar där leverantören rättmätigt menar att de skulle tilldelas kontrakt eller också situationer som är nya och där det finns ett allmänintresse att få till önskad praxis,” skriver Företagarna i sitt remissvar.
”För de minsta företagen innebär förslaget att de riskerar att hamna på obestånd om de skulle hamna i en överprövningsprocess av egen vilja eller genom att en konkurrent interventerar i processen”, skriver Svenskt Näringsliv i sitt remissvar.
Organisationerna varnar också för negativa effekter på upphandlarsidan eftersom en myndighet riskerar att stå för processkostnaderna om den förlorar.
”Resultatet kan mycket väl bli att myndigheternas inköpare framöver väljer att ta mindre risker eftersom detta skulle kunna leda till överprövningar. Det skulle alltså handla om att minska dialogen med marknaden, ställa mer formella krav som är objektivt svårare att ifrågasätta, såsom priset samt att inte ta steg mot en mer innovationsvänlig upphandling”, skriver Företagarna.
”För de små kommunerna kan självrisken vara en tung utgiftspost och leda till ”rädda” upphandlare som hellre gör som man alltid gjort än att fokusera på verksamhetsutveckling och förnyelse genom upphandling”, skriver Svenskt Näringsliv.
