Allt vanligare med IOP – i dag finns 56 partnerskap

Ett Idéburet offentligt partnerskap mellan en kommun och en ideell organisation för verksamhet som inte existerar på en marknad innebär ingen juridisk risk. Kommuners oro att alltid behöva upphandla är obefogad. Det hävdas i en rapport (pdf) som Forum har beställt av advokatbyrån Front Advokater. Forum är branschorganisationen för idéburna organisationer med social inriktning.

– När Forum utvecklade modellen 2010 såg vi ett stort behov hos ideella organisationer att hitta alternativ till upphandling. Vår typ av verksamhet passar inte in i ett traditionellt köp och sälj-tänk. Ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och barn är inte som asfalt till ett vägbygge, säger Göran Pettersson, generalsekreterare på Forum – idéburna organisationer med social inriktning.

Samtidigt ökar intresset för att ingå IOP-avtal. De vanligaste områdena där de används är kvinnojourer och flyktingmottagande.

– Rapporten visar att det är dags att fler kommuner vågar testa att ingå IOP. Forum känner i dag till hela 56 partnerskap och vi möts ständigt av frågor om detta. Våra medlemmar vittnar dessutom om ett ökat behov av denna typ av partnerskapsrelationer, säger Göran Pettersson.

Ett av exemplen är Malmö stad. De har IOP-avtal med bland annat Röda korset som driver ett behandlingscenter för tortyrskadade.

– Vi är väldigt medvetna i Malmö stad att vi inte kommer att klara dagens utmaningar själva, säger Nidal Al-Mudafar, utvecklingssekreterare på sociala resursförvaltningen i Malmö stad till Sveriges Radio.

I en rapport, som Forum tagit fram med hjälp av Front Advokater, hävdas att den juridiska oron som många kommuner känner inför modellen är obefogad. Det finns, enligt rapporten, utrymme enligt EU-rätten att ingå partnerskapsavtal i de fall som de idéburna organisationerna efterlyser, det vill säga när det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda.

Ett tydligt exempel är just kvinnojourer eller verksamhet för att hjälpa utsatta EU-migranter.

“Det kan konstateras att det i dagsläget knappast finns någon kommersiell marknad för kvinnojourer eller beträffande den typen av tjänster som innebär hjälp till utsatta EU-migranter och hemlösa. En medlemsstat (på central, regional eller lokal nivå) är i detta fall inte tvungen att skapa en marknad genom att t.ex. försöka konkurrensutsätta den icke ekonomiska verksamheten genom offentlig upphandling för att på det sättet ”locka” fram nya aktörer”, står det i rapporten (pdf).

Upphandlingsmyndigheten har också ställt sig bakom tanken på att civilsamhället ska kunna delta i upphandlingar. De har lämnat ett yttrande till betänkandet ”Palett för ett stärkt civilsamhälle”. Myndigheten är positiv till utredningens arbete och att frågor kring civilsamhällets roll och funktion i förhållande till offentlig upphandling uppmärksammas. I sitt yttrande (pdf) delar myndigheten utredningens bedömning att åtgärder behövs för att alla organisationer oavsett storlek eller form ska få de bästa förutsättningarna för att delta i en upphandling. Det kan behövas en ökad förståelse och kunskap om civilsamhällets organisationer och hur dessa kan medverka i och utföra det som uppfattas som offentliga uppgifter eller tjänster.