Trots att intresset för innovationsupphandling är växande och att begreppet är känt sedan flera år menar Upphandlingsmyndigheten att det finns stor begreppsförvirring och osäkerhet ute i landet kring vad innovationsupphandling verkligen är och hur den här typen av projekt faktiskt går till. Den slutsatsen dras bland annat efter att ha studerat ett antal innovationsupphandlingsprojekt närmare.
Nu har Upphandlingsmyndigheten bestämt sig för att försöka ge en klarare och mer enad bild av vad innovationsupphandling egentligen är och hur en sådan kan genomföras i praktiken.
– Mycket av informationen kommer finnas på webb där vi även har djupare information och kan uppdatera kontinuerligt, säger Niklas Tideklev, ansvarig stöd innovationsupphandling på Upphandlingsmyndigheten.
Han berättar att myndigheten fått 5,5 miljoner per år i fyra år som ett särskilt regeringsuppdrag att kommunicera ut innovation genom tidig dialog.
– Vi har ett digert jobb att göra. Trots att vi i är ute på konferenser och seminarier behöver vi förmodligen vara ute ännu mer och till exempel göra olika typer av workshops.
Vissa förutsättningar som tas upp i processen som publicerats på Upphandlingsmyndighetens webbplats, är särskilt viktiga. Det är involvering av användare, samverkande kompetenser, det förberedande arbetet och leverantörsdialogen.
– Myndigheter som upplever att marknaden inte kan tillgodose deras behov på ett tillräckligt bra sätt kommer ha stor glädje av materialet. Lösningar man har på plats idag kanske inte är effektiva. De kanske har dålig kvalitet eller är för dyra. Då kan det finnas anledning att fundera över någon typ av innovationsupphandling, säger Johan Lundström, sakkunnig på Upphandlingsmyndigheten.
Enligt Niklas Tideklev är det långt fler som använder innovationsupphandling än de som uppger eller definierar sin upphandling på det sättet.
– Det gäller framför allt utvecklingsfrämjande upphandling som något förenklat handlar om att föra dialog med branschen för att kunna ta fram krav som inte utestänger företag. Upphandlingsformen har tydlig funktionskaraktär. Vi håller på med en särskild vägledning kring bland annat funktionskrav inom detta område, säger Niklas Tideklev.
I Norge, där man arbetat med upphandlingar i det som kallas Leverantörsutvecklingsgsprogrammet, har de haft en tydlig metodik kring hur man fört dialog inför upphandlingen.
Länsstyrelsen Dalarna har blivit beviljade 20 miljoner kronor för att, inom projektet Scandinavian Heartland, bland annat testa Norges upphandlingsmetodik. Projektet genomförs tillsammans med Fjellregionen i Hedmarks Fylke, sju kommuner och flera utvecklingsinstitutioner i länet.
Eva Kaiser, samordnare på Länsstyrelsen Dalarna för Upphandlingsdialog Dalarna, menar att det är en brist att man på Upphandlingsmyndigheten avvikit från hur man arbetat i det Norska leverantörsutvecklingsprogrammet.
– Det skiljer sig i hur man tittar på behovet. Man går inte lika djupt i Sverige. I Norge har man dessutom under fem år lyckats sätta igång ett 40-tal pilotupphandlingar. I Sverige har man lyckats få fram fyra, säger Eva Kaiser.
Niklas Tideklev erkänner att Norge lyckats sprida sin metod bättre, men anser inte att man bör följa det norska exemplet fullt ut.
– Norge har lyckats med spridning inom kommuner och till andra organisationer. Vi har möjligheter att erbjuda en metodik till upphandlande myndigheter inom vårt uppdrag och där tror vi att man med fördel ska välja olika dialogmetodiker som RFI, enskilt möte eller muntliga möten beroende på upphandling, anser Niklas Tideklev.
En skillnad som han pekar på mellan Norge och Sverige är att de har inte så många förkommersiella upphandlingar. Däremot har de kunnat stödja många utvecklingsfrämjande upphandlingar.
Eva Kaiser berättar att man i det nu beviljade projektet kommer att fortsätta arbeta enligt norsk förlaga.
– Vi gör som de gör i Norge och sätter stort fokus på innovation och funktion där man tittar på vad man har behov av och tar marknaden till hjälp att lösa ens behov på ett djupare plan, inte att fråga efter en lösning man själv kommit fram till hos den kommunen eller landstinget.
Hon menar också att den norska modellen gör att man kan fokusera på små företag genom att lyssna på dem så att förfrågningsunderlagen gör det möjligt för dem att delta och inte sätter hinder i vägen.
– Marknaden är specialister, använd dem. Den upphandlade myndigheten kan inte ha den kollen utan ska använda den drivkraft som företagen har att vilja utveckla sin verksamhet. Det leder utvecklingen vidare och är bra för hela samhället, säger Eva Kaiser på Länsstyrelsen Dalarna.
Läs mer om:
- Projekt inom innovationsupphandling som Vinnova finansierar.
- Upphandlingsmyndighetens lista över goda exempel.
Definition av innovationsupphandling
Upphandling som främjar utveckling och införande av nya lösningar, innovationer. Innovationsupphandling innefattar dels upphandling som sker på ett sådant att den inte utesluter nya lösningar, så kallad innovationsvänlig upphandling, dels upphandling av innovation, det vill säga upphandling av framtagande av nya lösningar som ännu inte finns på marknaden.
Nationella innovationsstrategin, oktober 2012
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer