Civilministern vill ha mer innovation

Civilministern tyckte det var roligt att se att upphandlingsfrågorna fått ett sådant uppsving eftersom upphandling är viktigt för samhällsutvecklingen, både för den offentliga sektorn och näringslivet.

-Det intresset ska vi upphandlingsnördar vara glada för, sa han.

Bo Nordlin konstaterade att Ardalan Shekarabi varit civilminister i 273 dagar och undrade om han var nöjd med vad han åstadkommit hittills.

-Jag är ganska nöjd med takten på reformerna. Vi har satt igång viktiga processer både vad gäller lagstiftning och upphandlingsstöd genom Upphandlingsmyndigheten som drar igång den 1 september.

Bosse Nordlin hakade på. Vem blir generaldirektör för den nya myndigheten? Ansökningstiden gick ut den 1 mars, är det ingen som vill ha jobbet?

Ardalan Shekarabi hänvisade till sekretessen.

-Vi har en generaldirektör på plats den 1 september. Men det tar tid eftersom det är en viktig utnämning och vi ställer höga krav. Den här myndigheten ska inte bara jobba med staten utan den ska jobba strategiskt tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting. Här bygger vi upp en myndighet av världsklass. Det handlar ju inte bara om att förvalta utan om att bygga nytt.

Bo Nordlin noterade att civilministern utsett tre personer i olika utredningar och att alla är män. Dessutom är ministern man. Generaldirektören måste väl bli en kvinna, var slutsatsen chefredaktören Bo Nordlin drog och lockade publiken till skratt.

-Vi får se, sa Ardalan Shekarabi , och upprepade att målet är att det ska finnas en generaldirektör den 1 september.

Överprövningsutredningen lämnade sitt slutbetänkande i mars. Den tillsattes av alliansregeringen och syftet var att förenkla och förbättra processen vad gäller överprövningar. Ett av utredningens förslag var en mellanväg där leverantörerna skulle klaga på ett tidigt stadium.

-Jag gillar utredningen och dess utgångspunkt att få bort onödiga överprövningar, sa civilministern.

Målet är att hantera frågan under nästa år och att förslagen blir verklighet under 2017, enligt Ardalan Shekarabi.

Bo Nordlin tog också upp frågan om vinster i upphandlad välfärd. Han undrade varför vissa verksamheter som läkemedel, skolskjutsar eller företag som lagar mat till äldre får lov att gå med vinst men inte till exempel mödravårdscentraler.

-Jag är övertygad om att man inte kan ha samma modell för styrning av alla verksamheter. Man måste anpassa styrningsmekanismen till upphandlingens art. Det är stor skillnad på att köpa betong eller utbildningstjänster, sa Ardalan Shekarabi.

-Det är olika upphandlingssituationer att köpa välfärd eller varor och tjänster eftersom kontinuitet är kvalitet. Det är en av de viktigaste parametrarna inom välfärden. Men det här är mycket komplexa frågor, det medger jag, sa ministern.

Ilmar Reepalu leder en utredning vars syfte är att komma till rätta med det här. Den ska vara klar i november 2016.

-Vi vill inte förbjuda vinster. Det finns inget parti i Sveriges riksdag som vill det. Men vi måste ha ett tydligare regelverk och inte tro att vi kan ha en modell som funkar överallt, sa ministern.

Ardalan Shekarabi gillar innovationsupphandlingar och han tittar gärna på övriga nordiska länder för att hämta inspiration. Han berättade att han är avundsjuk på danskarna som kommit långt med effektivisering av statliga inköp. De pratar mycket i den politiska debatten om hur de ska effektivisera den offentliga sektorn. I Sverige finns inte samma fokus. Offentliga inköp ses inte som ett verktyg för att modernisera och effektivisera offentliga verksamheter.

Då går man dessutom miste om möjligheterna att stimulera relationerna till näringslivet, menar han.

Sveriges Kommuner och Landsting och teknikföretagen har tillsammans startat ett Tidig dialog-projekt. Vi börjar praktiskt, i liten skala, sa ministern.

-SKL och teknikföretagen jobbar med tidig dialog för att stimulera nära kontakter med branscher och upphandlande myndigheter och identifiera utvecklingsmöjligheter. Och formulera kraven så att vi inte exkluderar innovativa lösningar.

Ardalan Shekarabi berättade att man använt sig av erfarenheter från Norge där norska näringslivet och upphandlarna jobbar nära varandra för att utveckla Tidig dialog-projektet. Han tog ett exempel:

Oslo kommun skulle upphandla vatten och avloppstjänster ledningar under gatunivån. Genom projektet fick man kontakt med den norska oljebranschen. Frågan ställdes: varför gräva i gatorna- varför inte borra under?

-Så blev det. Oslo slapp trafikstörningar och sparade 40 procent av kostnaderna, berättade civilministern.

-Det stimulerar också norska företag. Så skulle vi också kunna jobba inom flera områden.

Ardalan Shekarabi berättade att han var stolt för att han just fått besked från finansministern att Upphandlingsmyndigheten skulle få öronmärkta pengar till Tidig dialog-projektet. Projektet skulle därmed även kunna hjälpa små kommuner med små resurser.

Men hur mycket pengar det rör sig om ville han inte avslöja.

-Jag kommer att slåss för mer, lovade Ardalan Shekarabi.