Efter beslutet om nya upphandlingsregler: “Stora utmaningar återstår”

Enligt Svenskt Näringslivs upphandlingsexpert, Birgitta Laurent, finns det flera stora utmaningar att ta sig an nu när nya upphandlingsregler är beslutade och klara. De börjar gälla 1 januari 2017.

– Några av de viktigaste handlar om att vi har en alldeles för dålig konkurrenssituation i Sverige. Vi är det land inom EU som har högst andel upphandlingar, tolv procent, där det bara kommer in ett enda anbud. Likaså är vi, tillsammans med Portugal, de två länder inom EU där minst andel av de offentliga affärerna går till små och medelstora företag.

Hon anser att det slår mot företagande och arbetsmarknad runt om i landet.

Flera under gårdagens debatt inför beslutet i riksdagen pekade på bristande uppföljning.

Maria Plass (M) sa bland annat att:

– Med den nuvarande upphandlingslagstiftningen finns goda möjligheter för den upphandlande myndigheten eller enheten att ställa sociala krav. Den som upphandlar har redan i dag en skyldighet att granska anbuden, kräva förklaring på det anbud som är misstänkt lågt och förkasta det. Det kräver kompetens och kunskap hos dem som köper in tjänsterna eller varorna, men myndigheterna behöver också prioritera kontroll och uppföljning av ställda krav. Om en leverantör inte sköter sig ska avtalet kunna hävas, sa hon.

Jakob Forssmed (KD) höll med:

– Vi behöver dock göra mer för att se till att uppföljningarna blir bättre. Här finns ärligt talat de största bristerna i dag. Kommunerna och övriga upphandlande myndigheter brister i uppföljningen av de många och ofta detaljerade krav som ställs, sa han i debatten.

Birgitta Laurent är inne på samma linje.

– Vi vet att uppföljningen av de offentliga affärerna visar stora brister. I ungefär hälften av våra svenska kommuner sker ingen uppföljning alls och nio av tio städföretag uppger att de aldrig blivit uppföljda i sina offentliga uppdrag. Bristande uppföljning är i själva verket ett av de stora problemen som leder till att företag som inte har för avsikt att leva upp till ställda krav kan vinna upphandlingar eftersom de vet att ingen kommer att kontrollera dem. Inget av detta hade den föreslagna lagstiftningen om arbetsrättsliga krav hjälpt upp. Istället skulle krånglet bli värre, konkurrensen sämre och möjligheterna för oseriösa företag att vinna upphandlingar större, säger hon.