EU-kommissionen har nu avslutat sin utvärdering av upphandlingsdirektiven. Resultatet visar att flera mål delvis har uppnåtts, men att reglerna fortfarande upplevs som krångliga och svåra att använda i praktiken.
Bland annat lyfts svårigheter med att tolka grundläggande centrala begrepp och regler såsom kontrakt, central upphandlande myndighet och offentligt styrt organ.
Kommissionen ser behov av ökad flexibilitet, tydligare regler och bättre data för att stärka konkurrensen, öka transparensen och möta framtidens utmaningar i offentlig upphandling.
Av utvärderingen framgår att:
- Reglerna om avtal mellan upphandlande organisationer, uteslutningsgrunder, åberopande av annans kapacitet och onormalt låga anbud har varit svårtolkade.
- Otydlighet råder också kring i vilken mån leverantörer från tredjeländer får delta på EU:s upphandlingsmarknad.
- Målet om enklare och mer flexibla förfaranden har inte uppnåtts. Användningen av öppet förfarande har ökat. Förhandlat förfarande med annonsering har minskat.
- Digitaliseringen har gett blandade resultat. Vissa verktyg har förenklat processen. Men ESPD-dokumentet har inte gett den väntade effektiviseringen.
- Konkurrensen är generellt god i stora upphandlingar (i snitt 9,2 anbud över 20 miljoner euro). Samtidigt ökar andelen upphandlingar med endast ett anbud.
- Andelen kontrakt till små och medelstora företag har stigit.
- Miljö- och sociala kriterier används mer, men innovationsmålen nås inte.
- Transparensen har förbättrats genom fler annonseringar i TED-databasen, men datakvaliteten behöver höjas för bättre uppföljning och korruptionskontroll.
- Leverantörer lägger mindre tid på sina anbud. Samma trend finns hos upphandlande organisationer, men där är skillnaden inte lika påtaglig.
- Direktiven har till en början skapat mer samstämmiga regler, men nya rättsakter har minskat enhetligheten och skapat tillämpningsproblem.
Källa: Upphandlingsmyndigetens hemsida.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer