Den nya förordningen träder kraft 1 juli, samma datum som upphandlingslagarna får nya skrivningar efter riksdagsbeslut nyligen.
Först 2028 räknar dock Bolagsverket som ansvarig myndighet med att fullt ut kunna öppna tjänsten med samordnad registerkontroll.
Upphandlande myndigheter ska då kunna kontrollera ett företags ”vandel”, både som anbudsgivare i upphandlingsfasen och som leverantör vid uppföljning av kontrakt eller ramavtal.
Dock finns ett om. Den nya förordningen ger Bolagsverket rätt att avstå från kontroll om en upphandlande myndigheten visat brister i hanteringen av personuppgifter – en åtgärd som myndigheten efterfrågat och fått gehör från regeringen.
Förordningen styr även vilka företrädare som kontrollen ska omfatta. För aktiebolag gäller det styrelseledamöter, vd, vice vd, verklig huvudman och firmatecknare.
Några delar som ska gå att kontrollera via Bolagsverket är skatter, socialförsäkringsavgifter, tidigare konkurser samt om företrädare dömts för brott.
Bolagsverket ska även hämta in domar i brottmål som identifierats genom kontrollen, en fråga där man tvistar med Domstolsverket om formerna.
– Att regelverket nu är på plats är en viktig milstolpe. Det ger oss tydligare förutsättningar för det fortsatta arbetet med att utveckla tjänsten tillsammans med berörda myndigheter, säger Sara Söderholm, enhetschef på Bolagsverket, i ett pressmeddelande.
Bolagsverket kommer nu att fortsätta arbetet med att utveckla tjänsten och även ta fram föreskrifter för upphandlande myndigheters gradvisa anslutning 2028. Under 2027 kommer tester att göras där ett begränsat antal kunder kommer att kunna kontrollera leverantörer som är aktiebolag.
Upphandlingsmyndigheten har på sin webbplats publicerat en text om regelverket och betonar att den tjänst som planeras kan ses som ett första steg mot en effektiv leverantörskontroll.
– Upphandlingsmyndigheten liksom en rad andra remissinstanser har pekat på möjligheten att utveckla systemet, till exempel med uppgifter ur även andra myndigheters register. Bolagsverkets slutredovisning av uppdraget ska också innehålla förslag på fortsatt utveckling av systemet, säger Henrik Grönberg, jurist på Upphandlingsmyndigheten.
