– Detta förslag hotar att bryta ned ett av Europas bäst fungerande system för exploateringsutgrävningar, säger Erik Rosengren, vice ordförande för Sveriges museiarkeologer och 1:e antikvarie vid Kulturmiljö Halland.
När ny mark ska exploateras för stora byggprojekt, till exempel vig vägbyggen, järnvägar och stora fastigheter så ska ennligt kulturminneslagen arkeologisk undersökning och noggrann utgrävning genomföras av området om behov för det finns. Sverige har några av de högst ställda kraven i världen på denna sorts verksamhet, bland annat finns det krav på att fynd inte bara ska arkiveras, utan att aktiv forskning ska utföras.
Kostnaden för det arkeologiska arbetet tas till stor del av den som exploaterar området, men vem som gör utgrävningen och vad som görs beslutas av Länsstyrelsen.
Regeringen vill ändra på detta och har föreslagit en ny organisation för arkeologiska utgrävningar i samband med större byggen. Bland annat innebär det att den som genomför jobbet också själva väljer vilka som gör utgrävningarna.
Idag tas beslut om utgrävningar av Länsstyrelsen. I det nya förslaget ska exploatören av ett område vara den som ansvarar för upphandlingen av det arkeologiska arbetet. Ett uttalat syfte i förslaget är att detta ska kunna leda till offentliga upphandlingar av den verksamheten.
Förslaget är nu ute på remiss, men möts av en viss oro ifrån forskarhåll. Svenska museiarkeologer befarar att den nya organisationen kan leda till sämre kvalitet på utgrävningarna, då beslut om arkeologisk forskning inte kommer att tas av de som besitter rätt kunskap och kompetens för vetenskapliga bedömningar. Enigt kritikerna har inte exploatörerna samma kompetens på området som Länsstyrelsen.
Det arkeologerna starkast vänder sig mot är att länsstyrelserna släpper ansvaret för att köpa upp och granska undersökningsplaner, något som enligt regeringens förslag alltså läggs på exploatören.
Erik Rosengren menar att det även kan vara dags att se över vem som finansierar utgrävningarna, och att det kanske inte är rätt struktur att den som exploaterar marken som ska stå för notan.
– Det är ett system som har varit på plats i ungefär 60 år. Det kan finnas skäl att se om det inte finns smartare alternativ, säger han.
En annan kritiker till förslaget är Karin Linder, förbundsordförande för DIK. Hon varnar i ett pressmeddelande för en intressekonflikt som kan innebära en risk för intressekonflikt.
– Jag förstår att regeringen vill ha så få undantag som möjligt i lagstiftningen men med detta förslag blir exploatören en ofrivillig beställare. Det kommer inte att fungera, säger hon.
DIK, som bland annat organiserar Sveriges arkeologer, kräver att regeringen drar tillbaka sitt förslag och låter länsstyrelserna behålla sitt ansvar att kontrollera hur och av vem en uppdragsutgrävning ska göras.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer