Åtalet byggde på att ett konsortium bestående av tre bolag, varav den åtalade mannen var chef för ett av dem, gick ihop med ett lokalt bolag med kontakter inom den järnvägsmyndighet som ansvarande för upphandlingen.
Konsortiet tilldelades infrastrukturprojektet till ett värde av 340 miljoner US-dollar och efter utredning slog Världsbanken som finansiär larm om att det kunde röra sig om korruption.
Stockholms tingsrätt (mål 9118-21) bedömer visserligen att den utpekade mutmottagaren i rollen som myndighetsanställd kan ha haft möjlighet att påverka upphandlingar samt att det var en förmån i mutlagstiftningens mening att få ingå i konsortiet.
Men det är enligt domstolen inte klarlagt att det var en uppenbart otillbörlig förmån.
”Åklagarna har vidare inte visat att de kontakter som förekom mellan företrädare för aktörerna var avvikande eller på annat sätt otillbörliga, att det varit frågan om en faktisk påverkan eller att valet av konsortiepartner skedde på annat än affärsmässigt godtagbara grunder.”, skriver Stockholms tingsrätt i ett pressmeddelande.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer