GÄSTKRÖNIKA: Fallgropar i offentliga entreprenader

Problemet är inte nytt – det har varit känt i decennier – men ändå är förbättringarna få och undantagen snarare än regeln.

Frågan är: Vad beror detta på? Är det bristande kompetens hos beställarorganisationen? Saknas tydlig rollfördelning mellan politiska beslut, förvaltning och genomförande? Hur står det till med yrkesskickligheten och den professionella integriteten i branschen?

Fyra organisationer i ett entreprenadprojekt

I ett typiskt entreprenadprojekt inom offentlig sektor samverkar fyra olika organisationer. Här nedan illustreras strukturen:

Lokala variationer förekommer beroende på kommunens eller organisationens storlek, men den övergripande processen är i stort sett densamma.

Från beslut till genomförande – var uppstår problemen?

Ett entreprenadprojekt startar ofta med ett politiskt beslut som sätter ramarna för budget, tidplan, syfte och mål. Ansvar överförs sedan till tjänstemannaorganisationen, som i sin tur upphandlar projekteringskonsulter. Dessa konsulter tar fram tekniska handlingar, kalkyler, geotekniska undersökningar och ritningar – material som ligger till grund för nästa steg: upphandlingen av entreprenör.

För att uppnå ett lyckat projekt krävs att varje länk i kedjan – från planering till uppföljning – fungerar. Om roller, ansvar eller kontrollmekanismer brister, uppstår lätt problem. Konsekvenserna syns i form av förseningar, ÄTA-arbeten (ändringar och tillägg), ökade kostnader och i värsta fall oegentligheter.

Centrala brister – enligt erfarenhet

Utifrån egna erfarenheter är några av de mest återkommande problemen:

• Bristande kompetens inom beställarorganisationen.
• Otydliga roller och ansvarsfördelningar.
• Otillräckliga kontrollmekanismer.
• Konsultberoende som urholkar oberoendet i projektet.

Det är inte ovanligt att samma konsultbolag anlitas i flera delar av projektet: först som stöd vid upphandling av projekteringskonsulter, därefter som projekterare, sedan som rådgivare vid upphandling av entreprenör – och slutligen som byggledare under själva entreprenaden.

En farlig sammanblandning

När samma konsultföretag är involverat i flera led av processen riskeras objektiviteten. Om konsulten varit involverad i att upphandla sig själv eller sin kollega i ett annat skede, är det orimligt att förvänta sig en oberoende granskning. Det uppstår en inbyggd intressekonflikt: Vem granskar vem? Om projekteringsarbetet innehåller brister, är det osannolikt att dessa uppmärksammas av en byggledare från samma bolag. Kontrollfunktionen urholkas, och beställaren förlorar greppet.

Vem säkerställer att konsulterna är oberoende även från entreprenören?

En ytterligare risk är att konsulter har (direkta eller indirekta) band till utförande entreprenörer. Utan tydliga regler och transparens kring dessa relationer är det svårt att säkerställa ett sunt och konkurrensneutralt projektklimat.

Avslutande reflektion:

Offentliga entreprenader är ofta komplexa, men problemen som återkommer är ofta både kända och undvikbara. Med tydligare ansvarsfördelning, krav på oberoende och stärkt beställarkompetens kan många av fallgroparna undvikas – och förtroendet för offentliga investeringar stärkas.

TEXT: Kamrul Islam, Upphandlingsledarskap Setara AB