Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd har nu äntligen kommit överens om Inspiredirektivets innehåll. Direktivet har förhandlats sedan 2004. EU-kommissionen lade då fram ett förslag till ett EG-direktiv som skulle gälla infrastruktur för geografisk (rumslig) information, Inspire.
Margareta Lindquist som tidigare arbetade på miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet men numera arbetar på Lantmäteriet, har varit delaktig i förhandlingarna om direktivet.
– Det här är en komplicerad förhandlingsprocess och många myndigheter kommer att beröras, säger Margareta Lindquist.
Stora brister i informationen
Bakgrunden till direktivet är att en effektiv användning av geografiska informationssystem, gis, (se faktarutan här nedan) förutsätter att det finns digitala data av god kvalitet och att informationen är standardiserad, lätt att hitta, titta på och använda.
Men i dag är informationen oftast varken harmoniserad eller kvalitetsdeklarerad och det saknas internettjänster för att enkelt söka, titta på och hämta hem data. Dessutom är reglerna för att använda data och principerna för prissättningen ofta både snåriga och svåra att begripa sig på.
Den europeiska infrastrukturen för geografisk information är främst tänkt att användas för att förbättra förutsättningarna för att genomföra de miljöpolitiska mål som satts upp av EU. Men den kan också användas inom andra områden och verksamheter, exempelvis jordbruk, transport och energi.
– Inspire kommer att kunna användas inom en mängd områden, säger Margareta Lindquist. Ett digitalt vägnät kan exempelvis användas för transportplanering, bilnavigering och för att kartlägga risker för olika sjukdomar som misstänks ha ett samband med till exempel buller och utsläpp.
Ett nätverk av tjänster, som kommer att vara tillgängliga via internet, kommer att byggas upp och drivas av EU:s medlemsstater. Information från olika källor inom hela Europa ska sammanställas så att den blir enhetlig och jämförbar, och kunna användas gemensamt inom flera områden.
Tjänsterna ska göras tillgängliga för såväl allmänheten som offentliga instanser inom EU. I första hand omfattas den information som finns hos offentliga myndigheter, men det finns också möjlighet för andra intressenter att delta i tjänstenätverket.
Vissa anpassningar krävs
Det finns inga krav på uppbyggnad av ny information utan befintliga geografiska data ska kunna utnyttjas i så stor utsträckning som det är möjligt.
De krav som ställs gäller i stället dokumentation av data, så kallad metadata, harmonisering av data och införande av tjänster som gör data mer tillgängliga.
– Jag tror att Sverige ligger långt framme när det gäller gi-data, men det är svårt att bedöma hur stora anpassningar till direktivet som måste göras, säger Margareta Lindquist.
Alla nationella författningar och regelverk ska anpassas till Inspire inom två år efter det att direktivet har trätt i kraft. Lantmäteriet har ansvaret för samordningen av geografisk information i Sverige och ska tillsammans med andra berörda myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting utarbeta en nationell strategisk plan för den samlade informationsförsörjningen.
För att klara detta inrättades under förra året ett Geodataråd vid Lantmäteriet. Även Naturvårdsverket medverkar i det här arbetet, liksom Utvecklingsrådet för Landskapsinformation, ULI.
– Vi skickade ut direktivet på remiss till såväl myndigheter som till den privata sektorn, och vi fick en mycket positiv respons, säger Margareta Lindquist. De svar som kom in visade tydligt att det finns en stor efterfrågan på samordning av geografisk information inom olika områden.
EG-direktivet väntas träda i kraft första halvåret 2007. Då börjar ett femårigt arbete med att stegvis ta fram och fastställa alla detaljer i form av genomförandebestämmelser.
Svensk penna får tyskar att rösta digitalt
Misstanke om kartell: Upphandlingen avbröts
Sjöfartsverket blir heldigitalt
22 miljoner satsas på teknikstöd för äldre
Katastrofalt läge för myndigheternas it-säkerhet
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer