Smart användande av solkraft, titthålskirurgi för kulturhistoriska byggnader, avancerad inventering av spårkvalitet i tunnelbanor är exempel på innovativa lösningar som bidrar till ett hållbart samhällsbyggande. I utvecklandet av en ny bro, en ny väg eller en ny stadsdel finns ofta flera samhällsrådgivare, som funderar på hur det kan göras på bästa sätt. Det är deras idéer som tillsammans med deras uppdragsgivare driver utvecklingen framåt.
Varje idé bygger på en tidigare och skapar förutsättningar för nästa. Det är rådgivare som brinner för att få bidra till ett bättre samhälle, där människan är i centrum och hållbarhet är ett naturligt inslag. För att skapa bästa möjliga samhällsbyggande krävs att kunskapen förädlas och utvecklas. I denna process är de tidiga skedena i samhällsbyggandet av central betydelse.
Det finns dock en rad utmaningar som försvårar för samhällsbyggandets kunskapsföretag att utveckla och sprida sin kunskap.
En första är ett närmast extremt fokus på låga priser från offentliga beställare. Branschen hanterar detta bland annat genom kostnadsbesparingar och outsourcing till låglöneländer. Detta är i sig inget fel, men det som också händer är att företagen i strävan att hålla nere kostnader drar ner på forskning och innovation. Det kommer i förlängningen att drabba kvaliteten i samhällsbyggandet.
Vi skulle vilja uppmana de offentliga beställare som ytterst är ansvariga för samhällsbyggandet att inte bara stirra sig blinda på lägsta pris utan även bejaka mer innovationsupphandling och att också skapa bättre förutsättningar för att pröva framtidens lösningar. Innovationsupphandling är särskilt påkallat när komplexa samhällsprojekt ska genomföras.
En andra utmaning är att det rådande forskningsfinansieringssystemet gör det mycket svårt att bedriva aktiv forskning inom de kunskapsintensiva företagen i samhällsbyggnadssektorn. Forskningsfinansiering kanaliseras till högskolor och akademi samtidigt som den tillämpbara spetskompetensen ofta finns hos företagen. Dessa företag har en växande andel forskare anställda och enligt SCB finns ett par hundra forskare anställda hos teknikkonsulter och arkitekter. Detta är personer som samhället har erbjudit en forskarutbildning som inte till fullo kommer till nytta.
Ett konkret förslag är att forskare oavsett om de tillhör en högskola eller ett företag ska kunna söka offentliga forskningsmedel på samma villkor. Detta skulle bidra till att mer spetsforskning och mer tillämpad forskning skulle komma samhället till del.
Den sista utmaningen är bristen på nytänkande. Var finns de stora visionerna som utmanar hela samhällsbyggnadsbranschen? Vilka är de innovativa och ekonomiskt kloka infrastruktursatsningarna och vilka är de supersmarta lösningarna för framtidens bostadsbyggande? Det saknas en Elon Musk på beställarsidan!
Magnus Meyer, tekn.lic, vd WSP
Fredrik Bergström, ek.dr, affärsområdeschef WSP
Wow! Vilken klockren artikel! Vilka fromma förhoppningar som kommer på skam när de konfronteras med verkligheten! Först de tekniska högskolorna med sina forskare som verkar medvetet ha totalt avskärmat sig från kunskapsinhämtande utifrån! Men inte nog med – de kan inte ens föra en dialog! Organisationsvärlden lever i symbios med kapitalet så att alla nya idéer förtigs så att man skall kunna fortsätta och profitera på forskningsanslag och beställares bristande kunskaper! Om du undrar vad jag surrar om kan du läsa på länkarna så att du inte kan beslå mig med floskler! Jag “hatar” alla dessa typer som aldrig redovisar något konkret utan bara ord, ord och åter ord!
https://fastighetsanalys.se/visaartikel.asp?refdatum=20161227163954&sprak=1
https://fastighetsanalys.se/visaartikel.asp?refdatum=20161228175746&sprak=1