Det framgår av en granskning av avtalskravet gällande VINR som varit en del av myndighetens upphandlingar av arbetsmarknadstjänster sedan 2020.
Arbetsförmedlingen kräver bland annat av sina leverantörer att medarbetare som jobbar mot arbetssökande ska ha genomfört en webbutbildning om VINR.
I rapporten ges en positiv bild av effekten. Av en webbenkät framgår att 56 procent av tillfrågade handledare haft konkret nytta av kunskaperna i sitt arbete och 63 procent av leverantörerna uppger att avtalskravet utvecklat deras företag.
Arbetsförmedlingen vill nu gå vidare med att bygga ut krav på att leverantörerna arbetar för jämställdhet utifrån erfarenheter från arbetet med VINR tillsammans med leverantörerna.
Jämställdhetskrav finns redan idag inom upphandlade arbetsmarknadstjänster men skiljer sig åt till innehåll och täcker inte in utbildning av personal som jobbar mot arbetssökande.
Inriktningen är att göra kraven mer enhetliga och även uppföljningsbara, då Arbetsförmedlingen idag varken har rutiner eller it-stöd för att kontrollera avtalsefterlevnad när det gäller jämställdhetskrav.
Jag anser att regeringen bör fokusera på “mental ohälsa” hellre än VINR, då detta sannolikt ändå kan införliva förekomsten av våld i nära relationer. Mental ohälsa berör sannolikt också fler personer på ett sådant sätt att den upphandlade arbetsmarknadstjänsten påverkas negativt eller blir effektlös.
Någonstans måste man dra skiljelinjen – och proportionalitetsprincipen är troligen stäckt till sitt maximum här, men fokusvalet från regeringen är ändå mindre lämplig om man vill komma åt grundorsaken till varför insatsen ger låg effekt för vissa deltagare.