Kategori: Kris och beredskap

Hur ska upphandlingslagstiftningen och EU:s statsstödsrätt tolkas i ljuset av ambitionen att stärka den civila beredskapen? Det är temat för ett av sju nya forskningsprojekt som beviljats stöd av Konkurrensverket.

Offentlig sektors inköpsdata kan användas för att analysera Sveriges försörjningsberedskap. Men då måste staten först bestämma hur uppgifterna ska samlas in. Det konstaterar Upphandlingsmyndigheten, som ser fakturabaserad insamling via Peppol-accesspunkter som mest realistisk.

Två av tre idéburna verksamheter saknar ekonomiska förutsättningar för att arbeta med beredskap. Många tycker också att deras uppdrag i beredskapsarbetet är för otydligt, enligt en enkätundersökning.

Sveriges småföretag förväntas leverera när krisen kommer, men utan tydliga ersättningsmodeller riskerar kostnaderna för lager, redundans och robusta kedjor att vältras över på dem. Offentliga upphandlare behöver nu kliva fram, definiera ansvar och skapa affärer som faktiskt bär i en ny beredskapsverklighet.

Upphandlingsmyndigheten bör få 20 miljoner extra per år för att jobba mer med försörjningsberedskap. Det föreslås i en analys beställd av regeringen.

Knappt tre av tio upphandlade organisationer beaktar försörjningstrygghet och beredskap helt eller i hög grad. Statliga myndigheter ligger i botten, medan 70 procent av regionerna är på banan. Det visar statistik från Upphandlingsmyndigheten.

Region Halland arbetar sedan 2023 med samordnad robust försörjning. Målet är att verksamheten ska kunna klara sig tre månader på egen hand. Hur man går tillväga för att uppnå detta redogjorde Lena Johansson, ledningsstrateg och Christina Hästesko, inköpsstrateg vid Region Halland för under årets upplaga av konferensen Kris & Beredskap.

Regeringen föreslår ett regelverk som möjliggör för staten att hålla beredskapslager av varor i hela livsmedelskedjan. Syftet är att minska sårbarheten vid kris eller krig.

Bara en av fem upphandlare uppger att har tillräcklig kompetens för att hantera beredskapsaspekter i upphandlingarna, enligt en enkätundersökning som Upphandling24.se gjort.

Nu tar Göteborgs stad hänsyn till kriser när staden upphandlar bostäder med särskild service. Målet är att skapa avtal som fungerar även vid exempelvis värmeböljor, pandemier eller IT-störningar.

Sveriges beredskap för att tillverka kritiska sjukvårdsprodukter, exempelvis syrgas, är begränsad och det saknas generella lösningar som kan tillämpas brett. Det visar en ny rapport.

Vilka avtal behöver tecknas för att leveranserna – och därmed verksamheten – ska fungera även i kris eller krig? Det ska 24 statliga myndigheter utreda på uppdrag av regeringen.

Örebro kommun spelar en nyckelroll i arbetet med att utveckla en nationell standard för näringslivets beredskap. ”Fler kommuner borde ta chansen”, säger upphandlingschef Marie Hillius.

Göteborgs stad började med ett blankt papper för två år sedan och har sedan dess utarbetat en metodik för att kartlägga och klassificera samhällsviktiga avtal. Om detta och mycket annat handlade dagens konferens Kris och beredskap, arrangerad av Upphandling24.

Många av landets upphandlare saknar tillräcklig kunskap om att säkerställa beredskapsaspekter i upphandlingar. En majoritet vet inte vad som menas med beredskap i upphandling. 65 procent av upphandlarna har inte eller vet inte om försörjningsrisker i verksamheterna de upphandlar för har kartlagts.