Louise Brown, antikorruptionsrevisor och styrelsemedlem vid Transparency International Sverige berättar att summan av de mutor som betalas globalt motsvarar en biljon amerikanska dollar (1 000 000 000 000) om året.
– Om man slår ut det på timbasis, motsvarar det 100 000 dollar i timmen, varje dag.
Hon berättar att två tredjedelar av världens länder, enligt Transparency International, räknas som korrupta eller väldigt korrupta. Vad gäller Sverige pekar hon på en rapport som EY tog fram i våras som visar att varannan skulle, i lojalitet med kollegor och företag, kunna tänka sig att inte rapportera oegentligheter.
Louise Brown skulle vilja ändra namnet på antikorruption och i stället använda ordet kvalitetsbristkostnader, för det är vad det handlar om när man gör fel val som jäv och intressekonflikter. Man tummar på transparensen och man förfördelar vissa personer i en urvalsprocess. Det hämmar konkurrenskraften och innovation, men blir också en extra kostnad.
Enligt henne är också vissa branscher särskilt utsatta. Det gäller framför allt samhällsbyggnadssektorn och byggbranschen traditionellt i Sverige men också utomlands. Hon konstaterar att relationer till leverantörer kan vara svåra.
–Man har känt någon väldigt länge och har en etablerad relation som gör att man kan bli påverkad i sitt beslut. Kärleken förblindar, brukar man säga och det är svårt att förhålla sig objektiv i sådana situationer, säger Louise Brown.
Ulrika Sjöholm, affärsenheten Upphandlingsmyndigheten:
– Den största risken för korruption i inköp finns antagligen när det gäller direktupphandlingar. Det finns ju inga förfaranderegler för det, så det ställer högre krav på den egna organisationen att ha regler och riktlinjer för hur det ska gå till samt att det sker på ett professionellt sätt där man säkrar den goda affären.
Hon pekar på att det kan vara viktigt att sätta till resurser i sitt inköpsprojekt i förberedelsefasen i form av flera personer, så att inte bara en person fattar alla beslut. Men det är också, enligt henne, viktigt att denna grupp har den kompetens som krävs, så att man inte omedvetet gynnar, eller missgynnar, en viss leverantör eller lösning.
– Ett tips är att använda sig av jävsdeklarationer för den här gruppen där man får lyfta olika kopplingar man har till leverantörsmarknaden, säger Ulrika Sjöholm.
Från leverantörshåll vill man se mer dialog.
Joel Smedberg, vd på företaget Två Punkt Ett, säljer ljus som tjänst per kvadratmeter.
– Det är i beställningarna det brister. Från mitt perspektiv är det väldigt tydligt, eftersom jag säljer en tjänst, att man specificerar väldigt tydliga lösningar i stället för att säga ‘den här effekten vill vi uppnå’ eller ‘det här behovet har vi’ och fråga hur vi som leverantör kan lösa det. Där är där man måste börja gräva, säger Joel Smedberg.
Lars Reinius är vd för Fruktleveransen Sverige, ett företag som varje vecka packar 2 000 fruktkorgar:
– Generellt sätt förstår vi inte alltid vad som står i upphandlingarna och orkar därför inte svara. Det kan man ju tycka är konstigt när det handlar om frukt, men jag har ett aktuellt exempel.
Han tar Knivsta kommun, som på intet sätt sticker ut, som exempel. De har i sina skallkrav för inköp av frukt och grönt med att däck som används för transportuppdraget bland annat inte för har mer än 0,85 viktprocent av slipbanegummit av ämnen som difenyl-p-fenylendiamin.
– Vi svarade inte på den upphandlingen. Hur ska vi veta det? Vi kan köpa bilar som har Euro6-rening, men vi kan inte mäta sådana här saker. Och det här var bara en av tre sidor som handlade om bilen.
Han gav också ett spartips:
– Ingen av de upphandlingar vi svarat på, och de är ett dussintal om året, har något annat krav än klass1-frukt, men det har inget med färskhet eller övrig kvalitet att göra utan klassar bara utseendet. Särskilt när det gäller ekofrukt är det här enormt kostnadsdrivande att få exempelvis äpplena att ha samma diameter. Varför måste offentliganställda äta sånt här?
De båda hade också ett gemensamt tips till upphandlare
– Prata med oss. Fråga, säger Lars Reinius.
– Jobba med beställningen, det är där det börjar. Bjud oss, skanna in marknaden, säger Joel Smedberg.
Under dagen lanserade Upphandlingsmyndigheten också arbetsrättsliga villkor för städtjänster.
Arbetsrättsliga villkor för städtjänster finns nu på Upphandlingsmyndighetens hemsida sedan de gjort en behövlighetsbedömning av branschen där de tittat på ett antal indikatorer och faktorer som kan visa på hur det ser ut i branschen. Den visar att det finns behov att ställa sådana här villkor.
– Just städbranschen är en bransch där det förekommer dåliga arbetsförhållanden och oskäliga villkor på grund av att det är människor med låga yrkeskvalifikationer, mycket utländsk arbetskraft och så vidare. Då har vi, i samråd med arbetsmarknadens parter, identifierat vilka miniminivåer för lön, semester och arbetstid som ska garanteras vid offentliga upphandlingar, säger Charlotta Frenander, Hållbarhetsenheten, Upphandlingsmyndigheten.
På frågan om dessa krav skulle göra det svårare och krångligare för små och medelstora företag att delta i upphandlingar svarar hon:
– Det är inga signaler vi fått, snarare tvärt om. Småföretagen har ofta bra förhållanden. Det är i stället de stora företagen, som har möjlighet att använda sig av en mängd olika underleverantörer, som får det svårare. Så det här kan snarare stärka möjligheterna för småföretag.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer