I Stockholm finns en flerårig erfarenhet av att lägga in miljökrav vid upphandlingen av transporttjänster, främst inom tre avtalsområden som tillsammans omsätter runt 500 miljoner kronor årligen, som möbel- och kontorsflyttning, persontransporter samt livsmedel.
– Redan år 2010 blev det tuffare miljökrav för upphandlingen av transporttjänster och sedan 2014 innefattas också en del upphandling av varor, säger Per Erik Österlund, projektledare på Miljöbilar i Stockholm.
Att ställa miljökrav vid upphandlingen är en bra början. Men man går inte i mål utan uppföljning där man ser till att kraven följs. Det kan ske genom egenkontroll, uppföljningsmöten eller till exempel tredjepartsrevision. Helt missade mål ska kosta.
Att ställa miljökrav för transporterna i tjänsteupphandling i Stockholm kostar inget extra om det görs på rätt sätt.
Det visar en rapport som gjorts av konsultföretaget Trivector.
– Med den här rapporten vill vi ge råg i ryggen till alla som köper in tjänster som kräver transporter. Det gäller både offentliga beställare inom staden och privata företag. Det här är en viktig framtidsfråga och här finns mycket kvar att göra, säger Per Erik Österlund.
Några av argumenten mot miljökrav i upphandlingar har varit dels att det riskerar att driva upp priset, dels att det kan begränsa konkurrensen genom att vissa leverantörer slås ut. Konsultföretaget Trivector som både gått igenom de tidigare upphandlingarna inom de tre områdena och dessutom intervjuat ett antal leverantörer har visat att detta inte stämmer.
– Nu kan vi med säkerhet säga att det inte kostar extra att lägga in miljökrav i tjänsteupphandlingar. Dessutom visar undersökningen att det inte var fler än vanligt som uteslöts från upphandlingarna på grund av miljökraven, säger Per Erik Österlund.
Miljökraven är ett viktigt framtidsverktyg för att skapa fossilfria transporter men det innebär inte att man kan tillämpa gemensamma krav i branscher med helt olika förutsättningar.
– När det gäller entreprenader som snöröjning och annat måste man gå varligare fram på grund av de speciella arbetsfordon och traktorer som behövs för arbetet. Men även här finns plats för miljökrav.
När det gäller persontransporter är det enkelt att ställa krav på taxibolagen som redan tidigt började anpassa fordonen efter ökande miljökrav. Personbilarna byts ofta.
I flyttbranschen är konkurrensen stenhård och marginalerna små. Här måste miljökraven balanseras noga och trappas upp sakta efter hand.
– Exempelvis kan man använda en trappa där kraven skärps efter företagets storlek och över tid. Det finns också en modell med en så kallad ”koldioxidbubbla” där de totala utsläppen mäts och man ställer krav på utsläppsminskning under avtalstiden. Förbättringar utöver avtalet kan också ge bättre betalt.
Transportbolagen som levererar åt grossisterna har stora volymer och många leveransställen. Fordonsflottorna har lång omsättningstid och här gäller det att vara rädd om de mindre aktörerna.
– Omställningen av tunga fordon i Stockholm går för sakta. Nu måste fler börja ställa miljökrav i upphandlingarna om vi ska få en fossilbränslefri stad till år 2040, säger Per Erik Österlund
I de upphandlingar som gjorts finns grundkrav om aktivt miljöarbete i företagen och dubbfria däck för fordonen. Resten av kravspecifikationerna handlar om drivmedel och fordon – men kraven kan utformas på många olika sätt.
– Det gäller att hitta rätt nivå och att skärpa miljökraven i en takt som gör det möjligt för leverantörerna att hänga med. Vi möts sällan av ovilja, ganska ofta får vi reaktionen ”ställ kraven så fixar vi det”.
– Genom att bygga in flexibilitet i kraven så verkar de inte konkurrensbegränsande. Exempelvis kan man ställa kravet att företaget ska ha en miljölastbil senast sex månader efter att ett avtal har slutits, säger Per Erik Österlund.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer