Totalt 2509 inkomna LOU-mål i förvaltningsrätterna ger en minskning med 30 procent. Motsvarande nedgång i kammarrätterna var 38 procent och i Högsta förvaltningsdomstolen 37 procent.
I en analys i årsredovisningen påpekar Sveriges domstolar att antalet LOU-mål påverkas starkt av seriemål och enskilda domar från EU-domstolen.
Men Sveriges domstolar lyfter även andra faktorer:
”Pandemin kan ha inneburit att färre upphandlingar än vanligt annonserats och att icke nödvändiga upphandlingar skjutits upp. Ytterligare en tänkbar förklaring till minskningen kan vara en ökning av den allmänna kunskapsnivån gällande offentlig upphandling. Det finns numera en rad aktörer på upphandlingsområdet, bl.a. Upphandlingsmyndigheten, med syfte att stödja upphandlande organisationers inköpsarbete. Det kan medföra att brister upptäcks i ett tidigt skede och åtgärdas utan att de behöver hamna i domstol men också genom att tvister kan lösas genom dialog i stället för i domstol.”, skriver Sveriges domstolar i sin årsredovisning.
Anders Asplund, chefsjurist på Upphandlingsmyndigheten, kommenterar utvecklingen:
-Att antalet överprövningar gått ned är välkommet. Om nedgången är tillfällig eller inte återstår att se. Att färre leverantörer under 2021 fann anledning att ansöka om överprövning kan bero på många olika saker. En orsak som Sveriges Domstolar själva pekar på är att så kallade seriemål påverkat statistiken.
– Vidare kan ökad dialog under anbudsgivning eller i samband med tilldelningsbeslut medföra att en del frågeställningar och eventuella fel kan klaras ut och eventuellt rättas till utan att behöva gå till domstol. Bilden är också att kompetensen hos såväl upphandlare som leverantörer generellt har ökat under senare år, säger Anders Asplund.
I en egen verksamhetsberättelse för 2021 ger Högsta förvaltningsdomstolen stort utrymme för offentlig upphandling med ett eget kapitel – EU-rätten påverkar svensk, offentlig upphandling.
I dokumentet lyfter justitierådet Helena Rosén Andersson en trend med alltfler materiella upphandlingsfrågor och HFD redovisar också vanliga resonemang kring tiodagarsfrist och avtalsspärr.
Bra att ”upphandlarkompetens” lyfts fram som en av de stora bidragande orsakerna till nedgången av överprövningar både i denna artikel och den om Ulfsdotters analys.
Då kan vi kanske förpassa preklusionsfristen till sophögen där den hör hemma. Enskilda (små)företagare ska inte behöva bli upphandlingsexperter och göra upphandlarnas jobb åt dem. De ska åtnjuta rättssäkerhet när offentligheten utövar tjänst.
Små företag har knappast upphandlingskompetens att nagelfara upphandlingsdokument utan får lita till att det sakkunniga upphandlare skriver i sina underlag är korrekt. Vidare är Sverige extremt när det gäller rättspraxis på upphandlingsområdet. Att anlita en juristbyrå som är skicklig på upphandlingsmål bara för att ha en chans att kunna bedöma om det finns en sak värd att pröva, eller för den delen nå upprättelse i överprövningsmål är redan nu en betungande utgift för små företag.