I en debattartikel i Dagens Nyheter lyfter Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten, och Mikael Sjöberg, generaldirektör för Arbetsförmedlingen, fram möjligheterna med upphandling som ett arbetsmarknadsinstrument.
Sysselsättningskrav innebär att den upphandlande organisationen ställer krav på att den vinnande leverantören ska erbjuda anställning, utbildning, praktik- eller traineeplatser till personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Det kan också handla om en mjukare form av krav, att föra dialog med leverantören i samband med kontraktsskrivning om förutsättningar och möjligheter att erbjuda något av ovanstående vid utförande av kontraktet.
Möjligheten att ställa sysselsättningskrav i offentliga upphandlingar har funnits sedan 2004. Men området är komplext. En enhetlig metod behöver utvecklas för att kunna ställa krav på ett effektivt och rättssäkert sätt enligt upphandlingsreglerna, skriver debattörerna.
Därför lanseras i dag, måndag, en nationell modell för sysselsättningskrav vid upphandling som ska ge stöd till upphandlande organisationer, leverantörer till offentlig verksamhet och matchningsansvariga arbetsmarknadsaktörer.
Det webbaserade stödet består av förslag till beslutsunderlag, kontraktsvillkor och uppföljning.
Att arbetssättet är effektivt visar internationella erfarenheter. 2011 beslutade politiker i Rotterdam att alla offentliga kontrakt på över 50 000 euro ska innehålla krav på sysselsättning.
När satsningen utvärderades 2017 visade det sig att 3 069 jobb skapats i staden.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer