Halmstads kommun lämnade in en stämningsansökan tidigare i veckan till Göteborgs tingsrätt (målnummer 20508-22) där summan krävs för merkostnader sedan Bräcke diakoni sagt upp avtalen i förtid.
Två parallella upphandlingar (8+8 platser) ledde fram till att Bräcke diakoni tog över driften efter Frösunda i februari 2019 för en avtalsperiod på 5+2 år.
Sommaren 2021 meddelade Bräcke diakoni att man tänkte säga upp avtalet och 1 oktober ifjol skedde en övergång till kommunal regi.
– Vi har under ett par års tid gjort återkommande försök till dialog med Halmstads kommun. Bakgrunden är uppenbara skillnader mellan den verksamhet och bemanning som kommunen beskrev i förfrågningsunderlaget och den verksamhet som vi mötte när vi tog över driften, förklarar Bräcke diakonis driftchef Erik Andersson.
Han pekar på att kommunen nu markant ökat bemanningen jämfört med beskrivningarna i upphandlingsdokument.
– Kommunen hävdar att det beror på att brukarna fått ökade omvårdnadsbehov och att kommunen behöver en högre bemanning för att den är just en kommun. Vi som själva drivit verksamheten delar inte alls bilden av att det varit några stora förändringar av behoven. Tvärtom menar vi att behoven fanns redan när upphandlingen gjordes, men att vi trots frågor under upphandlingen inte fick rätt bemanningssiffror, säger Erik Andersson.
Halmstads kommun var inledningsvis ytterst välkommande till Bräcke diakoni som ny aktör från idéburen sektor
I ett pressutskick efter tilldelningsbeslut våren 2018 betonade Kristdemokraterna sin starka tilltro till idéburen sektor och Socialdemokraterna lyfte fram värdet av en entreprenad som bygger på avtal med en icke-vinstdriven organisation.
Men tämligen omgående skar det sig mellan avtalsparterna och Bräcke diakoni har förutom bemanningsbehovet varit kritik mot lokalbrister som exempelvis fukt- och mögelskador.
– Vi har gett flera olika förslag som att ge kommunen mer tid att antingen förbereda en ny upphandling eller att ta över verksamheterna i egen regi. Vi bedömde tidigt att vi hade rätt att både häva och säga upp avtalen, men ville undvika en för alla parter kostsam och i våra ögon onödig konflikt. Tyvärr har kommunens representanter inte velat ha en dialog med oss och till slut såg vi ingen annan möjlighet än att gå den vägen, summerar Erik Andersson.
Halmstads kommun tillbakavisar kritiken:
– Verksamheten är sådan att kostnaden kan förändras över tid med anledning av att brukarnas behov ändras. Bräcke har uttryckligen tagit på sig risken för att förhållandena skulle kunna förändras sedan uppgifterna lämnades. Kommunen hävdar också att lokalerna varit ändamålsenliga, säger Halmstads kommuns chefsjurist Mats Wallmark.
Han tillägger:
– Eftersom Bräcke frånträtt avtalen i förtid utan att ha haft rätt till det innebär Bräckes frånträdandet en skadeståndsgrundande leveransvägran. Med det korta varsel Bräcke lämnade tvingades kommunen hastigt ta över LSS-verksamheten i egen regi, gav det upphov till merkostnader för kommunen under den återstående avtalstiden om totalt cirka 90 miljoner kronor för de kvarstående 49 månaderna.
I en text på den egna webbplatsen, publicerad veckan innan kommunens stämningsansökan nådde domstolen, utvecklar Bräcke diakoni sin syn på ärendet.
Stiftelsen har bland annat engagerat förre ärkebiskopen Anders Wejryd och ledningen för Bräcke diakoni betonar möjligheten till förlikning för att stilla oron för att ett högt skadestånd kan hota verksamheten.
Lokaltidningen Hallandsposten har granskat tvisten och tar på ledarplats (oberoende liberal) ställning för Bräcke diakoni. ”Absurt att Halmstad vill klämma åt en idéburen stiftelse”, är rubriken på Mattias Karlssons ledare.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer