Magplask för skoldatorer till skolan

I samband med övergången från egna datorer till outsourcade bärbara datorer skulle kommunens gymnasieelever förses med varsin dator.

Projektets 13 000 datorer konfigurerades alla på samma sätt, med få fria val för användarna, för att förhindra att något går snett med dem.

– Vi försökte göra det så bekvämt som möjligt för användarna, ta bort allt ansvar och automatisera för att det inte ska bli fel ute i verksamheten, säger Gävle kommuns it-chef Niclas Hjortenmark.

Det visade sig bli ett stort misstag. För skolorna passade det inte alls med en låst plattform, som bland annat gjorde det omöjligt för en del elever att använda för utbildningen nödvändiga program.

Dessutom använder kommunen central profilhantering, vilket innebär att datorerna synkas automatiskt.

– När 30 elever i samma klassrum samtidigt synkar sina profiler via den trådlösa accesspunkten blir det en avsevärd belastning. Det gör att datorerna upplevs som väldigt långsamma, säger Niclas Hjortenmark.

It-chefen Niclas Hjortenmark och hans kollegor har dragit flera lärdomar av projektet.

I samband med utrullningen passade kommunen på att uppgradera från XP till Windows 7, vilket också ställde till problem. Programutrullningen höll inte den takt som verksamheten krävde.

Omkring hälften av datorerna var redan ute i verksamheten när Niclas Hjortenmark bestämde att stoppa utrullningen.

Nu tar kommunen fram nya rättighetsnivåer, för att anpassa datoranvändningen till verksamhetens behov. Det blir tre varianter: en helt nedlåst dator, ett mellanläge med en delvis upplåst dator samt en lösning som är helt teknikoberoende. När de nya rättigheterna är färdiga planerar Niclas Hjortenmark att leverera de resterande hyrdatorerna.

– Det vi på it-avdelningen tror är bäst är inte alltid det som fungerar ute i verksamheten. Vi försökte göra en idiotsäker plattform, men det kanske inte är det användarna vill ha. Istället kan vi låta användarna ta ansvar för att de sparar på rätt ställe och har ordning på sin profil, säger han.

En annan lärdom är att det inte går att testa för mycket och i efterhand kan Niclas Hjortenmark se att de skulle ha gjort mer storskaliga tester.

Problemen i skolan var lösta inom ett par veckor och de datorer som finns ute i verksamheten i dag fungerar som de ska. Niclas Hjortenmark tycker att Atea, som levererar hyrdatorerna, Microsoft, som levererar programvaran, eller de själva på kommunens it-avdelning borde ha förutsett några av problemen.

– Skolorna ställer höga krav på tillgänglighet. När läraren kliver in i klassrummet har de 40 sekunder på sig för att få allt att funka. Man måste ha alternativa lösningar för skolan som är öppnare och mer anpassningsbara över tid.