Enligt Svenska Akademiens ordbok så är innebörden av ”ofta” att något skett upprepade gånger med förhållandevis korta mellanrum, i motsats till sällan. Max Gustaf Segerströms och hans teams samlade erfarenhet leder honom till slutsatsen att ”ungefär fyra av fem offentliga upphandlingar i Sverige på något sätt är korrupta”.
Det motsvarar ungefär 14 400 annonserade upphandlingar 2018.
Det är ett mycket anmärkningsvärt påstående. Och mycket oroande, om fyra av fem upphandlingar är korrupta så följer ju av det att en majoritet av landets handläggare av offentliga upphandlingar är kriminella, liksom en icke obetydlig del av landets leverantörer (mutbrott regleras i Brottsbalken, kap. 10, §§ 5a-5b, tagande respektive givande av muta).
Om det är sant.
Att det är mutbrott som avses med ”korrupta upphandlingar” blir tydligt i en av de kommentarer han lämnat till sin debattartikel. (”Det största problemet är att det handlar om stora pengar, minimal kontroll och låga risker, som skapar tillfällen för tjuven. Den som har dålig ekonomi, spelmissbruk, eller andra dyra vanor, faller lättast för frestelsen.”)
Några som helst belägg för påståendet ges dock inte. Visserligen nämns något om en ”projektledare för ett kommunalt fastighetsbolag” och en ”Bosse” som skriver lappar. Klivet därifrån till ”upprepade gånger med förhållandevis korta mellanrum” är mycket långt, för att inte säga gigantiskt.
Missförstå mig inte. Max upplevelse av korruption är säkert sanning för honom, liksom hans upplevelser av de andra mycket anmärkningsvärda påståendena han gör (bland annat om ett rättsväsende som underlättar korruption, om att tjänstemän som begår fel inte riskerar konsekvenser, om att tjänstemän medvetet bryter mot grundlag genom att strunta i att lämna ut allmänna handlingar med mera.)
Hans frustration är säkert både äkta och ärlig, men att framföra sådana påståenden utan annat än enstaka anekdoter som belägg är ganska märkligt och jag undrar vad syftet med debattinlägget var. Om syftet var att provocera genom smutskastning så har syftet uppnåtts, vilket detta svar är ett bevis på. Om syftet var att skapa en saklig debatt om ett viktigt och svårt ämne så var det inte lyckat alls.
Institutet mot mutor sammanställer årligen rättsfall som rör mutbrott. Av genomgången för 2018 framgår att 25 domar meddelats, två avsåg offentlig upphandling, en av domarna var fällande. I deras rättsfallsbank hittar man elva fällande domar avseende mutbrott inom offentlig upphandling för perioden 2006-2018. Även i en rapport från Konkurrensverket anges en liknande redovisning.
Det är illa nog och visst finns det korruptionsrisker inom den offentliga upphandlingen. Att överdriva eländet tjänar dock inget vettigt syfte.
Stefan Tengbom
upphandlare
