De nya EU-regler för offentlig upphandling som ska inarbetas i medlemsländernas lagstiftningar öppnar för att använda upphandling som styrmedel för att nå samhälleliga mål som miljö och sociala förhållanden. Enligt Kommerskollegium kan sådana krav försämra konkurrensen.
Enligt Kommerskollegiums bedömning riskerar fler krav på produkterna att leda till färre anbudsgivare. Det är alltså centralt att kraven utformas så att konkurrens inte hindras i onödan.
– Och skälet är just att inte spendera onödigt mycket skattepengar på ett köp, säger Lena Johansson, avgående generaldirektör för Kommerskollegium
Kravutformningen beskrivs som en delikat process. Enligt EU-regelverket får kraven inte utformas så att leverantörer från andra EU-länder missgynnas. Skälet är att mindre konkurrens ger onödigt höga priser för de varor och den kvalitet som köparen vill ha.
Kommerskollegium vill därför klargöra att kraven måste utformas så att olika anbudsgivare ges samma villkor och möjlighet. Det är alltså inte tillåtet att ställa krav på var produkterna är tillverkade, exempelvis att ge lokalt producerade varor företräde.
– Det grundläggande syftet med reglerna för offentlig upphandling är att hushålla med skattemedel.
Nya EU-reglerna – risk för sämre konkurrens
Kommerskollegium oroas över att de nya upphandlingsregler som antagits av EU kan försämra konkurrensen. Risken är att fler krav på produkterna leder till färre anbudsgivare.
| 2014-03-13
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer