“Nya upphandlingslagarna hotar den svenska modellen”

Ända sedan Saltsjöbadsavtalet slöts 1938 har arbetsmarknadens parter slutit kollektivavtal och tolkat dem. När det har uppstått tvister om tolkningen i kollektivavtalen, har tvisten till slut prövats av Arbetsdomstolen (AD).

Men med de nya upphandlingslagarna (LOU, LUF och LUK) menar Pia Wiséen Wernblom att den svenska modellen riskerar att hotas.

Lagen ställer krav på att ställa arbetsrättsliga villkor som gäller lön, arbetstid och semester och att de ska följa kollektivavtalsvillkor som gäller i den aktuella branschen. Kravet gäller avtal som ligger över tröskelvärdet och när det är ”behövligt” – till exempel i riskbranscher där man vet att det förekommer till exempel lönedumpning och svartjobb.

Det går däremot inte att ställa ett krav på att leverantörer ska ha egna kollektivavtal.

Eftersom kollektivavtal på den privata arbetsmarknaden är något som sluts mellan två parter, är de ingen offentlig handling. Det innebär att en upphandlande myndighet inte kan begära in dem – vilket är en svårighet i sig. Om de ändå får tillgång till avtalen så blir det upp till den upphandlande myndigheten att gå in och tolka avtalen, så att de kan ställa ”rätt” krav på till exempel lönenivåer.

– Det innebär att det finns ett stort utrymme för godtycke. Olika upphandlande myndigheter kan tolka avtalstexten på olika sätt och det kan också påverka vilka krav de ställer i en upphandling. Risken är också stor att de gör tolkningar som inte stämmer med vad parterna avsåg när de slöt avtalet.

Pia Wiséen Wernblom säger att många kollektivavtal kan vara skrivna så att de är svårtolkade – och att det är svårt för till exempel en liten kommun med små resurser att tolka dem.

– Det går visserligen att stämma av sin tolkning med Upphandlingsmyndigheten. Men frågan är om de har kapacitet och möjlighet att vara ett stöd vid varje offentlig upphandling?

En av de risker Pia Wiséen Wernblom ser med den nya lagstiftningen är att den kan leda till att ännu fler små företag låter bli att lämna anbud.

– De kan bli tvungna att tillämpa villkor i kollektivavtal som de inte kan se helheten av, eftersom de själva saknar kollektivavtal. Det här kommer att ska problem och leda till flera överprövningar.

En annan viktig konsekvens av den nya lagen är, enligt Pia Wiséen Wernblom, att rättsläget förändrats. Tidigare avgjordes tolkningstvister först lokalt mellan företag och lokal klubb och sedan centralt mellan parterna som träffat kollektivavtalet och till sist av Arbetsdomstolen. Men vid offentliga upphandlingar kan förvaltningsdomstolar komma att gå in och pröva arbetsrättsliga villkor vid överprövningar.

– Det är något helt nytt och rimmar inte med den svenska modellen.

Pia Wiséen Wernblom menar att den nya lagen är väldig otydlig.

– Hur ska man tolka vad som är ”behövligt”? Hur ska man hantera en lag utan sanktioner? Det finns en stor risk för godtycke i de offentliga upphandlingarna. Hur man tillämpar lagen kan bli spretigt eller olika och blir til syvende och sidst en bedömningsfråga av en enskild tjänsteman som skriver ett förfrågningsunderlag. Det är inte rättssäkert.

Charlotte Cronquist