Polisen tittar på att runda LOU för att fixa lokalbrist

Polisen utreder möjligheten att ge sig ut i en gråzon i upphandlingslagstiftningen. Anledningen är en akut lokalbrist som uppstått då landets flera hundra polishus ska byggas om för att passa den nya organisationen. Samtidigt är Polisens inköpsavdelning underbemannad.

På samma sätt som andra upphandlande myndigheter kan Polisen inte anlita byggentreprenörer som ska sköta ombyggnationerna utan att ha annonserat uppdragen. Till det följer en säkerhetsprövning som är omfattande.

Det fick, enligt Dagens Nyheter, ledningen hos polisens inköpsavdelning att förra veckan fatta ett ovanligt beslut: att gå upp i stabsläge. Det är något som i vanliga fall är förbehållet terrorhot eller grova brott. Men enligt inköpschefen Daniel Moius är det viktiga polisiära verksamheter som hotas. Därför träffas staben varannan dag just nu.

Han erkänner att inköpsorganisationen inte är dimensionerad för den här arbetsmängden.

– Jag kan helt ärligt säga att man inte tagit höjd för det här, säger Daniel Moius till DN.

Polisens lokalförsörjningschef Laszlo Nagy Nemedi till till tidningen att man planerade för personalen, men att lokalerna inte hängde inte med.

– Vi har jättemånga nya behovsanmälningar från verksamheten, säger han till DN.

För att öka tempot i ombyggnationerna har Polisens jurister hittat en gråzon i LOU som de nu utreder möjligheten att använda sig av – hyresundantaget 1 kap. 6 § 1 p. LOU.

Hyresundantaget i LOU är, enligt Upphandlingsmyndigheten, tillämpligt på kontrakt som avser hyresrätt till fastighet. För att detta undantag ska kunna aktualiseras får den upphandlande myndigheten inte ha utövat ett bestämmande inflytande över uppförandet av byggnaden – i sådant fall rör det sig om ett byggentreprenadkontrakt enligt 2 kap. 3 § 2 p, som omfattas av upphandlingslagstiftningen.

Om kontraktet innehåller inslag av både byggentreprenad och hyra så är det kontraktets huvudsakliga syfte som är avgörande för huruvida kontraktet är att klassificera som ett hyresavtal alternativt ett byggentreprenadkontrakt och det har härvidlag ingen betydelse hur kontraktet har benämnts (EU-domstolens dom den 10 juli 2014 i mål nr C-213/13).

Det får med andra ord inte ske några större anpassningar eller ombyggnader för att undantaget ska kunna användas, något bland annat Migrationsverket tidigare fått erfara. Men paragrafen är dock så snårig att det skrivits ett helt examensarbete  om den.

Polisen äger inga egna lokaler, men fram till nu har de alltid upphandlat anpassningen av dessa lokaler för att passa Polisens verksamhet. Tanken är att låta de privata fastighetsägarna upphandla byggtjänster.

– Det får inte framstå som att polisen rundar lagstiftningen. Men det finns en möjlighet att inte använda sig av lagen om offentlig upphandling om man åberopar hyresundantag, säger Daniel Moius till DN.

Han sammanfattar situationen genom att konstatera att:

– Skulle vi göra fel tolkning kan det här medföra konsekvenser. Konkurrensverket kan välja att driva frågor om upphandlingsskadeavgifter och skadestånd till en leverantör. Men där rättsläget inte säger varken det ena eller det andra måste det stå oss fritt att pröva vad som är lämpligt.