Räknar hem sysselsättningskrav

Modellen svarar på vad effekten av sysselsättningskrav blir på olika nivåer – för staten, regionen, kommunen och arbetsgivaren.

Den kan användas på två sätt. För att vissa effekten av att ställa sysselsättningskrav i upphandling redan innan upphandlingen genomförs. Och för att följa upp effekten av en genomförd upphandling med sysselsättningskrav.

Ett räkneexempel där en nyanländ person får jobb med anställningsstöd i 12 månader visar en vinst för samhället på över 200 000 kronor.

– Alla går med vinst: staten, kommunen, regionen, den vinnande leverantören och individen.  Skulle 100 nyanlända under ungefär samma förutsättningar få sysselsättning genom offentlig upphandling skulle den ekonomiska effekten för samhället på ett år bli över 20 miljoner kronor, säger Patrick Amofah, hållbarhetsspecialist på UHM.

Modellen kompletterar det stödmaterial som redan tagits fram av det EU-finansierade transnationella projektet Sysselsättning genom offentlig upphandling, som leds av UHM. 

Materialet har uppdaterats med ytterligare två delar: 

Stöd för att främja socialt företagande och öka sysselsättning genom reserverad upphandling. Och bonusincitament för ytterligare ökad sysselsättning och ökad jämställdhet på arbetsmarknaden.