Intresset för e-kronan har varit stort från it-företagen. Redan under våren förra året förde Riksbanken samtal med nära 20 av dem kring hur en e-krona skulle kunna utformas.

Men efter att ha ägnat året åt att analysera olika möjligheter och titta mer brett på konsekvenser av att ta fram e-kronan går projektet nu in i en ny fas. I vår är tanken att man ska gå ut i en upphandling för att ta fram en teknisk lösning.

Först krävs dock att Riksbanksdirektionen vid sitt möte i december ger grönt ljus genom att ta med projektet i verksamhetsplanen framåt och tillsätta de resurser som behövs.

– Nu håller vi på med förberedelser inför nästa år. Det är ett ganska omfattande arbete att skriva kraven så det kommer att ta en bit in på nästa år innan vi kan gå ut i själva upphandlingen, säger Mats Wallinder, chef för avdelningen för betalningar på Riksbanken och styrgruppsmedlem i piloten.

– Vi kommer att ställa krav på leverantörer, system och leveransen men eftersom det är helt nytt kommer det troligen att finnas en hel del flexibilitet och öppningar. Och det är sådant vi behöver fundera på ­– vad är det som vi ska lämna öppet för mer utveckling?

Men ni hoppas bli klara med upphandlingen i slutet av nästa år?

– Ja, det gör vi.

Pilottestet innebär inte en skarp test av en färdig produkt utan är en del av det underlag som man tar fram för att se hur en e-krona skulle kunna fungera och vilken teknik som är lämplig.

Det handlar om att testa ett helhetskoncept som ”omfattar allt ifrån Riksbankens plattform till betalningslösningar för olika aktörer och användare, i en begränsad miljö, med vissa tekniker och utvalda leverantörer”, skriver Riksbanken i en ny rapport som beskriver vägen framåt.

Tekniskt sett är man ute efter en plattform byggd med öppen arkitektur och standardiserade gränssnitt för att den ska gå lätt att integrera med andra system. Man tänker sig också att det bästa är en blandning av gammal och ny teknik.

Exempelvis anses inte att blockkedjetekniken är tillräckligt mogen i dag eftersom den inte klarar stora volymer av betalningar. Men eftersom det kan ändras på sikt så bör en e-krona, oavsett teknikval, ändå kunna kombineras med blockkedjeteknik.

Om upphandlingen ska resultera i en eller flera leverantörer är inte bestämt ännu, konstaterar Mats Wallinder.

– Jag ser framför mig att det kan bli en eller flera faktiskt.

Två parallella lösningar?

– Det håller vi öppet för.

Anledningen till att Riksbanken tittar på e-krona är att användningen av kontanterna minskar drastiskt i Sverige – takten skiljer ut oss från resten av världen, bara Norge har en liknande utveckling.

2010 betalade 39 procent av svenskarna sitt senaste köp kontant – nu ligger den siffran på 13 procent.

För Riksbankens del innebär det på sikt att det betalningsmedel som staten stått för – kontanter – marginaliseras så att privata aktörer helt dominerar betalmarknaden. Det är för att inte lämna walkover utan se till att behålla förtroendet för det svenska penningsystemet som banken undersöker möjligheten att ta ett digitalt skutt.

Och en av författarna till Riksbankens nya rapport om e-kronan, Gabriella Guiborg, pekar på att det inte är första gången som betalmedlen förändrats på grund av tekniska innovationer.

– Från att pengar bestod av värdet i innehållet – metallen – gick vi över till papper efter att tryckpressen kommit. Det vore mer revolutionerande om vi på Riksbanken inte gjorde något utan lät kontanterna försvinna, säger hon.

Riksbanken talar i dag om två typer av e-kronor. Det ena är svenska kronor i elektronisk form som hålls på ett konto hos Riksbanken, en kontobaserad e-krona. Den andra lagras lokalt på exempelvis ett kort eller i en app i mobilen, värdebaserad e-krona.

Pilotens tekniska lösning ska rikta in sig på värdebaserade e-kronor som är den mer lätthanterade modellen juridiskt sett. Det är i princip bara kontanter i elektronisk form.

Kontobaserade e-kronor klassas som inlåning juridiskt sett och där krävs lagändringar och betydligt mer diskussion innan man känner sig redo att gå vidare.