Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ställer sig frågande inför detta och känner inte igen sig i problembeskrivningen. SKL:s bild utifrån framför allt den dagliga telefonrådgivningen, är att upphandlarna beklagar att det har skett en markant ökning av begäran om sekretess från leverantörerna, vilket innebär ett stort merarbete för de upphandlande myndigheterna.
Dessutom har HFD genom avgörandena i målen HFD 2016 ref. 17 och nr 5887-16 öppnat upp för att ett relativt stort antal uppgifter har en sådan karaktär att de ska sekretessbeläggas.
Det kan vara oerhört svårt för en upphandlare att hävda att en anbudsgivare har fel i sin skadebedömning när den begär sekretess, eftersom det rimligen är företaget som bäst känner till sin verksamhet.
Gör upphandlaren fel bedömning, riskerar vederbörande dessutom att begå brott mot brottsbalkens regler om tystnadsplikt. Att vissa myndigheter, som författarna tror, sekretessbelägger uppgifter för att förhindra leverantörer att överpröva en upphandling är inte något som SKL känner igen.
Vad gäller SKL:s information till medlemmarna om reglerna i OSL, finns det ett avsnitt om detta i den grundkurs i upphandling som ges två gånger om året med mellan 50 och 60 deltagare vid varje tillfälle, vilket torde innebära att flera tusen personer har nåtts av denna information genom åren. Dessutom är det ett ämne som oftast tas upp i alla uppdragsutbildningar som SKL genomför hos kommuner och regioner.
Germund Persson, chefsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer