I sitt remissvar på EU:s grönbok om offentlig upphandling levererar Sveriges Kommuner och Landsting svidande kritik. Till Socialdepartementet skriver SKL bland annat att nuvarande upphandlingsdirektiv är alltför stelbent och tillkrånglat.
SKL har alltsedan EU:s upphandlingsdirektiv blev gällande rätt i Sverige kritiserat regelverkets komplicerade innehåll och uppbyggnad. Att fokus hela tiden har legat på likabehandling av leverantörer har lett till likgiltighet inför utfallet för upphandlande myndighet.
Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting, har skrivit under remissvaret. Han menar att det dessvärre betraktats som ointressant om upphandlingen resulterat i en bra affär. Och det är naturligtvis inte bra sett ur skattebetalarperspektiv.
– Effektiva upphandlingsregler måste resultera i att både leverantörer och upphandlande myndigheter känner sig nöjda när upphandlingen är slutförd.
Vid den process som föregick senaste ändringen av EU-direktiven diskuterades behovet av förenklingar av regelverket inom upphandlingsområdet. Fast det blev tvärt om, byråkratiseringen nådde nya höjder.
– Att upphandla har aldrig varit mer komplicerat än nu.
Nuvarande regelverk brister i småföretagarvänlighet. Lagtexten beskrivs som så komplicerad att det behövs extern kompetens för att överhuvudtaget kunna lämna anbud. Dags att förenkla!
Framför allt är det regelverket inom den klassiska sektorn döms ut som alltför detaljerat och oflexibelt. Reglerna inom försörjningssektorerna beskrivs som mer verklighetsanpassade. Vägen mot ett direktiv bör därmed utgå från försörjningsdirektivet snarare än det klassiska direktivet.
SKL vänder sig också emot den i princip obligatoriska viktningen av utvärderingskriterier. Det har lett till komplicerade utvärderingsmodeller som förvandlar upphandling till ”mer matematik än upphandling” för såväl myndigheter som leverantörer.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer