Tiden är nu kommen för att släppa loss upphandlingens outnyttjade potential. Jag talar inte om upphandling för att förse våra myndigheter med smör och bröd för det dagliga behovet. Där är vi redan en bra bit på väg. Utan om allt det vi går miste om genom att inte direkt koppla målen för upphandlingsfunktionerna till de övergripande målen för myndigheten, kommunen eller landstinget.
Även om upphandling av smör och bröd till våra myndigheter är nog så viktigt, (ingen armé i världen kan marschera på tom mage!) så är det dock inte det viktigaste användningsområdet för verktyget offentlig upphandling.
Långt mycket viktigare är att se till att upphandling inte bara stöder dessa myndigheter, utan att det också används för att utveckla eller till och med omdana dessa.
Vi ska alltså inte bara upphandla utifrån de förutsättningar som råder utan också använda upphandling för att förändra dessa förutsättningar. För att nå dit, och därmed tillvarata upphandlingens fulla potential, måste vi förändra synen på upphandling, de värderingar vi har om upphandling som möjliggörare.
För att åstadkomma detta krävs också att upphandlingsfunktionerna får en mycket mer självständig och central roll i organisationen än de har i dag.
Någon beskrev nyligen en händelse där en högre kommunchef (ej upphandlingschef!) ritat en skiss där upphandlingsfunktionen var i centrum och linjer, likt solstrålar gick ut till alla andra funktioner som låg runt omkring.
Nu säger jag inte att upphandlingsfunktionen är solen i solsystemet, det vore att ta storhetsvansinnet ett steg för långt. Alla verktyg, oavsett hur bra de är, kräver en duktig hantverkare för att resultatet ska bli riktigt bra. Det gäller även offentlig upphandling.
Men bilden utgör en bra målbild över vilka förutsättningar en upphandlingsfunktion behöver ha för att vi ska kunna tillvarata den fulla potentialen av verktyget.
Vi har därför inte råd att lägga våra upphandlingsfunktioner bakom ett filter genom att bunta ihop dem med stöd för ekonomiadministration eller fastighetsfrågor. I stället måste de betraktas som vad de också är. Nämligen ett ytterligt kraftfullt verktyg för verksamhetsutveckling.
Här måste en förändring ske för att synliggöra upphandling som en möjliggörare för organisationen att uppnå sina övergripande mål.
Den gängse bilden av upphandling som ett nödvändigt ont för att skaffa prylar måste bort och ersättas med ett scenario där man instinktivt pekar på upphandling som en möjliggörare för att förändra/utveckla verksamheten.
Ett scenario där det första verksamhetsföreträdare tänker på när de har en innovativ idé de vill förverkliga, är att de snarast måste få kontakt med en upphandlare för att se hur idén kan genomföras. Inte ett scenario där upphandling ses som ett hinder som måste undvikas, utan ett där det är i dialogen med upphandlaren, som resan mot förverkligandet av idén börjar.
Att förändra värderingar är dessvärre bland det svåraste man kan ge sig på. Här krävs modiga beslutsfattare som törs bryta mönstret. För att få dessa att våga språnget krävs att vi som arbetar inom området kan visa på alla de vinster vi går miste om i den situation som råder i dag.
För att åstadkomma detta måste vi ha moderna, självständiga upphandlingsfunktioner, där upphandlarna jobbar sida vid sida med miljösamordnare, verksamhetsutvecklare och innovationsmänniskor.
Sist men inte minst måste också vi som arbetar inom området förändra våra egna värderingar, och i högre utsträckning se oss själva som de möjliggörare vi faktiskt skulle kunna vara.
Klarar vi inte dessa första steg spelar Anders Wijkmans 47 punkter ingen roll, då spelar en nationell upphandlingsstrategi heller ingen roll, då spelar inte ens mer resurser till upphandlingsfunktionerna någon roll.
Först när vi har gjort dessa nödvändiga förflyttningar kommer vi att kunna nyttja upphandlingsverktygets potential som verktyg för samhällsutveckling fullt ut.
Låt oss därför äntligen släppa loss upphandlingens fulla potential och utbrista, släpp upphandlarna loss, det är vår!
Roger Himmelsköld
Upphandlingschef, Uppsala universitet
Styrelseledamot, Sveriges Offentliga Inköpare
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer