Patent- och registreringsverket har i ett gemensamt regeringsuppdrag med Vinnova och Upphandlingsmyndigheten tagit fram stöd för att undvika onödiga inlåsningseffekter av immateriella rättigheter och tillgångar vid offentlig upphandling. Detta presenterades av Charlott Galant, PRV och Jenny Engström, Vinnova under dagens SOI-konferens.
– Det finns få tillfällen då vi behöver äga den innovation eller lösning som vi är med och ta fram. Det vi behöver är tillräckligt god kontroll och möjlighet att göra de anpassningar som verksamheterna har behov av, säger Charlott Galant, strategisk samordnare, PRV.
Genom ägande riskerar den upphandlande myndigheten inte bara att tvingas ta hela utvecklingskostnaden själv utan också att sitta inlåst i en lösning som inte lever upp till behoven i snabbt föränderlig värld.
Att upphandla innovationer innebär att utmana traditionell upphandlingskultur, där det sällan har varit önskvärt att vara först eller bland de första med en ny vara eller tjänst.
Innovationsupphandling kan delas in i två delar, dels att vara tidig användare eller första köpare av en ny produkt eller tjänst på marknaden eller att efterfråga nya egenskaper på befintliga varor och tjänster, dels att efterfråga kunskaper som inte finns eller att upphandla en innovationsprocess.
– Den största delen, 17 procent, handlar om den första delen. Bara tre procent handlar om att upphandla kunskap som inte finns eller innovationsprocesser, säger Jenny Engström, innovationsstrateg, Vinnova.
Förväntningarna på innovationsupphandlingarna har ökat de senaste fyra åren och kommer öka ännu mer när EU sätter mer ljus på frågan, följer upp och förväntar sig att medlemsländerna uppnår 20-procents siffran.
– Offentlig sektor behöver vara motorn som driver EU:s konkurrenskraft genom innovation, säger Jenny Engström.
Mer kunskap om immateriella rättigheter i offentlig upphandling och hur det ska hanteras finns i https://shop.nj.se/products/immaterialratt-i-offentlig-upphandling.