Under 2016 annonserade Stockholms kommun en upphandling av persontransporter genom öppet förfarande enligt Lagen om offentlig upphandling, LOU. Upphandlingen avbröts eftersom anbudspriserna ansågs vara alltför höga.
Stockholms kommun påbörjade därefter en upphandling utan föregående annonsering med hänsyn till att kommunen inte skulle kunna hålla tidsfristerna vid ett annonserat förfarande. Förvaltningsrätten i Stockholm beslutade, efter ansökan om överprövning av upphandlingen, i en dom från den 29 november 2016 (pdf), att upphandlingen skulle göras om.
Förvaltningsrätten fann att den tidsbrist som förelåg kunde hänföras till Stockholms kommuns handlande samt att omständigheterna måste ha varit förutsebara. Eftersom att förvaltningsrätten förordnat att upphandlingen skulle göras om, samtidigt som avtalen med befintlig leverantör löpte ut den 31 januari 2016, ingick Stockholms kommun avtal om utförande av persontransporter som löper under perioden 1 januari- 5 november 2017 med möjlighet till förlängning med en månad i taget i högst sex månader.
Förvaltningsrätten i Stockholm beslutade (pdf), efter ansökan om överprövning av giltigheten av kommunens avtal, att Stockholms kommun hade genomfört en otillåten direktupphandling samt att förutsättningar för ogiltigförklaring förelåg.
Förvaltningsrätten beslutade dock att avtalen skulle bestå eftersom det förelåg tvingande hänsyn till ett allmänintresse.
Konkurrensverket anser, vid en samlad bedömning, att sanktionsvärdet är relativt lågt eftersom Stockholm haft som ambition att följa LOU, men anser samtidigt att avtalens höga värde om närmare 400 miljoner kronor, i kombination med att kommunen i huvudsak själv försatt sig i den aktuella situationen, kräver att “avgiften inte sätts alltför lågt”. Verket anser vidare att Stockholm inte varit tvingad att avbryta upphandlingen utan själva valde att göra så.
Stockholms kommun anser att det föreligger flera förmildrande omständigheter vid bedömningen av hur allvarlig överträdelsen är. “De direktupphandlade avtalen är tidsbegränsade och gäller bara till dess att avtal efter en annonserad upphandling kan börja gälla. Sedan förvaltningsrätten beslutat att upphandlingen skulle göras om uppstod en situation där det var nödvändigt att träffa avtal för att Stockholms kommun skulle kunna tillgodose behovet av persontransporter. Kommunen tog vid detta tillfälle kontakt med samtliga kända leverantörer i branschen, men det vara bara två som var intresserade av att teckna avtal. Stockholms kommun har hela tiden beaktat den konkurrens som, såvitt kommunen känner till, finns i branschen”, skriver Stockholms kommun i sin inlaga.
Stockholm anser vidare att det tvingande allmänintresset, som har gjort att avtalen fått bestå, också ska beaktas vid bestämmandet av upphandlingskadeavgiften.
Rätten anser, i sin dom (pdf), att det finns flera förmildrande omständigheter som påverkar upphandlingsskadeavgiftens storlek eftersom Stockholms kommuns avsikt varit att genomföra en upphandling enligt LOU. De direktupphandlade avtalen har även varit tidsbegränsade och endast varit avsedda att täcka behovet medan en ny upphandling genomförs.
Samtidigt pekar de på att otillåtna direktupphandlingar anses vara en av de allvarligaste överträdelserna inom upphandlingsområdet. Sanktionsvärdet bör därför som utgångspunkt bedömas som högt. Förvaltningsrätten anser att det inte går att bortse från det mycket höga värde som de direktupphandlande avtalen motsvarar (cirka 0,64 procent av upphandlingsskadeavgiften), samt att kommunen i huvudsak själv försatt sig i den aktuella situationen.
Konkurrenskommissionen har kritiserat upphandlingen och kallat hanteringen för domstolstrots sin utredning (pdf).
– Det är anmärkningsvärt att staden inte har en bättre ordning på sina upphandlingar. Detta särskilt när det gäller ett så pass viktigt område som skolskjuts och färdtjänst, där enskilda har kommit att drabbats av det kaos som staden orsakat, säger Pär Cronhult, som varit ombud för en av parterna i de ursprungliga upphandlingsmålen. Han är också chefsjurist vid tankesmedjan Den nya välfärden.
Han är förvånad över att Stockholms kommun försatt sig i den aktuella situationen.
– Det är intressant att staden gick ut i en första upphandling och slog sig för bröstet för att man ville värna ”schysta anställningsvillkor” för förarna. Detta hade den sittande majoriteten länge sagt sig vilja ha, och även kritiserat tidigare majoritet på denna punkt. När de nya anbuden sedan kom in visade det sig att de var dyrare än det tidigare avtalet. I stället för att acceptera anbudenmed de ”schysta arbetsvillkoren” avbröt då staden upphandlingen och menade att det blev för dyrt. Det är förvånande att staden inte förstod att höjda krav även leder till höjda kostnader. Skattebetalarna får nu betala upphandlingsböter på 2,5 miljoner kronor för stadens bristande upphandlingskompetens, säger Pär Cronhult.
Konkurrenskommissionen är en expertgrupp som inrättades 1 januari, 1994 av tankesmedjan Den nya välfärden för att ”bevaka och uppmärksamma snedvridning av konkurrens med offentliga medel”.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer