Statistik, analyser och en enkätundersökning som omfattar 64 bostadsföretag har varit grund för rapporten, som konsultföretaget Tyréns sammanställt på uppdrag av Sveriges allmännytta (tidigare Sabo).
Hösten 2010 inleddes arbetet med det första ramavtalet med kombohuskonceptet och enligt rapporten har byggkostnaderna kunnat kapas med omkring 25 procent och bidragit till projekt med 1200 bostäder som annars inte skulle ha blivit av.
– Det gör mig både glad och nöjd. Nu har vi fått svart på vitt på att kombohusen verkligen har gjort att det gått att bygga på platser som annars ansetts som omöjliga, säger Jonas Högset, chef för fastighets- och boendeenheten på Sveriges allmännytta.
Totalt räknar Sveriges allmännytta med att 9500 bostäder byggts eller beställts enligt konceptet, främst utanför storstäderna.
På enkätfrågan om varför företagen valt att bygga kombohus är sänkta kostnader för nyproduktion det vanligaste svaret – i över 70 procent av alla svar.
Men aspekten att spara tid och kunna förenkla upphandlingen kommer på en andraplats med två tredjedelar av företaget som angett det som skäl.
Nyfikenhet att testa ett annat sätt att upphandla samt avsaknad av intern upphandlingskompetens anges också i omkring 15 procent av företagen.
Tre fjärdedelar av företagen har uppgett att avropsprocessen fungerat väl:
Ur rapporten:
”Enkätsvaren visar tydligt att upphandlingen av kombohus generellt är bättre eller lika bra som andra upphandlingar. Framför allt anses möjligheten att bedöma kostnader samt förutsäga och hantera risker vara bättre vid upphandling av kombohus. Även avropet fungerar lika bra eller bättre än vid andra upphandlingar.”
Med ett bokslut för de första tio kombohusåren väljer Sveriges allmännytta också att slå på trummorna för en presentation av nästa generation kombohus. Enligt planerna ska en presentation av den satsningen ske 1 juni.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer