– Granskningen tyder på att Konkurrensverket kan använda sina resurser bättre. Ineffektivitet i tillsynen kan leda till sämre konkurrens med högre priser och konsekvenser för samhällsekonomin. Dessutom ökar risken för felaktiga offentliga upphandlingar, säger riksrevisor Helena Lindberg (bilden).
Vanligtvis är det Konkurrensverket, KKV, som granskar andra myndigheter eller företag. Men när granskaren själv undersöks är det ingen positiv bild som presenteras.
Den prioriteringspolicy som KKV gärna själv framhåller följs endast undantagsvis, enligt Riksrevisionen.
Det kan istället vara andra faktorer som resurssituationen som avgör vilka insatser som sätts in.
Riksrevisionen riktar även kritik mot att misstankar om korruption nästan aldrig är grund för en utredning, trots att det området ska ha hög prioritet enligt KKV:s egen policy.
Konkurrenstillsynen har större brister än tillsynen av upphandlingar, anser Riksrevisionen, som pekar på att KKV:s egen interna kontroll är svag.
Bland de rekommendationer som följer med granskningsrapporten finns att tvingande tidsfrister bör vara en del av alla utredningar för att få bukt med långa handläggningstider samt att återkopplingen till den egna prioriteringspolicyn bör formaliseras.
Konkurrensverket uppmanas även att se över resursfördelningen mellan konkurrenstillsyn och upphandlingstillsyn.
Upphandlingstillsynen får idag betydligt mindre resurser. Fördelningen är historiskt betingad och bygger inte på någon fördjupad analys, anser Riksrevisionen.
Konkurrensverket meddelar att man kommer att arbeta vidare med de rekommendationer som presenterats.
– Riksrevisionens granskningar av statliga myndigheters effektivitet bidrar till en ökad insyn i myndigheternas arbete, och stärker tilliten till statsförvaltningen. Granskningsrapporten ger oss externa perspektiv på de utvecklingsinsatser vi bör göra för att bli ännu mer effektiva i vårt tillsynsarbete, säger generaldirektör Rikard Jermsten.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer