Landets företagare tycker rent allmänt att offentlig upphandling fungerar dåligt. Det bevisas bland annat av den årliga rankning som Svenskt Näringsliv gör av kommunerna. Snittbetyget nu senast var 2,67 på en sexgradig skala – och betygen sjunker.
– Vi har ett femtiotal kommuner som får riktigt låga betyg, sämst får Kiruna med 1,98. Detta vill vi se en ändring på, säger Ellen Hausel Heldahl som driver projektet Bättre offentlig marknad.
Det tvååriga projektet finansieras av Svenskt Näringsliv och alla medlemsorganisationer, Syftet är att vitalisera diskussionen om hur vi kan förbättra den offentliga upphandlingen.
– Tillsammans behöver vi arbeta för en offentlig upphandling med färre överklaganden, bättre kravställanden och fler anbudsgivare.
Den offentliga upphandlingen kan vara ett viktigt verktyg för att stärka det lokala företagsklimatet. Under förutsättning att även mindre upphandlingar annonseras, vill säga.
Hon konstaterar att det finns många goda upphandlingsinitiativ runt om i landet som förtjänar att spridas:
– Men det finns också en hel del ställen där man inte kommer vidare i dialogen mellan myndigheten och företagen.
Vad tycker du är mest angeläget på vägen mot bättre fungerande upphandlingar?
– Att upphandlingsfunktionen görs mer strategisk och ses som ett verktyg för att utveckla hela verksamheten.
Till Ellen Hausel Heldahls recept för framgång hör också förbättrad dialog i olika faser av upphandlingsprocessen, ett skifte fokus från pris till kvalitet samt uppföljning av genomförda upphandlingar.
– Säkerställ relevanta krav som går att efterleva och följa upp.
Hur skapar ni gehör för era idéer?
– Vi kommer att åka ut i landet och möta politiker, tjänstemän och företagare för att diskutera hur vi uppnår ett bättre upphandlingsklimat.
Även seminarier, nu närmast en heldag om funktionsupphandling den 21 oktober, ordnas. Nästa vecka kommer projektets webbplats att vara i drift.
Om jag fick en peng för varje gång jag hör att ”upphandling måste bli mer strategisk” skulle jag ha många pengar. Privata näringslivet har förstått för länge sedan att upphandling är en källa till besparingar av tid, pengar och lagerplats. Offentliga organisationer hankar sig fram med en slags bakvänd förhoppning om att den fria marknaden ska lösa problemen så man själv slipper ta dem. Vem har satt den agendan? De politiker som ser resultaten av bristande strategier i tjänstestyrning, anskaffning och uppföljning säger ju ofta att den fria marknaden är en del av lösningen, medan det privata näringslivet i högre utsträckning lärt sig att den fria marknaden aldrig löser besparingar inom tjänstestyrning, anskaffning och uppföljning. ”Intressant” att som tjänsteman uppgivet betrakta hur det det självspelande pianot spelar in sig i ett hörn…
Problemet med upphandling är att det är en taktisk inköpsfunktion – inte en strategisk! Skulle aldrig få för mig att gå på en konferens där man ska diskutera ”strategisk upphandling”. Lyckas man inte ens formulera ett namn på något utan att ha fel så känns övrigt innehåll mindre relevant att ens titta på.
Ja Arnold, du har så rätt. Detta döpande till strategisk xxx är en sjuka och någon slags missförstånd som man inte borde göra efter att ha läst några baskurser på högskolenivå. Visst behöver man jobba strategiskt med inköpsfrågor, men det är synd att bråka på en överbelastad splittrad inköpare i kommunal verksamhet för att äldrevård, tolkhjälp eller skolskjuts inte fungerar på optimalt sätt.
Jag har turen att arbeta statligt. Det är inte ofta man kommer in på strategiplanet men ta i trä, det har hänt och då är man inte längre inköpare utan projektledare i färd med ett verksamhetsutvecklingsprojekt. Projektet som föregår anskaffningen fattar de strategiska besluten (köpa/tillverka/egen regi etc).
Kunde inte ha sagt det bättre själv.