It-skandalen hos Transportstyrelsen har gett upphov till flera viktiga frågor kring hur digitaliseringen ska hanteras.
Digitaliseringen av det svenska samhället går allt snabbare. Hos myndigheter, kommuner och landsting var it tidigare en intern effektiviseringsmotor. I dag skulle samhället falla samman om it-systemen slutade fungera.
Det finns starka drivkrafter bakom denna utveckling. För att ge medborgarna en bättre service och rikare liv – i form av exempelvis sjukvård, säkerhet och bekvämlighet – måste digitaliseringen fortgå med en dramatiskt ökad informationsmängd om våra liv och beteenden. Antalet applikationer och förändringstakten kommer att växa exponentiellt. Därför är det nödvändigt med en allt större kartläggning av medborgarna, vilket skapar nya risker.
Här måste politiken driva diskussionen och anpassa lagstiftning, samhällsplanering och digitala förmågor för att ett digitaliserat samhälle ska kunna blomstra.
Ur ett tekniskt perspektiv står digitaliseringen inför stora möjligheter genom nya sätt att bygga informationssystem med så kallade mikrotjänster, program som fungerar i både privata och publika moln. Detta låter samhället sätta medborgaren i centrum i stället för den egna interna processen.
Samtidigt väcks många frågor. Ska dessa tjänster outsourcas eller baseras utomlands? Ska de driftas i publika eller privata moln? Ska staten, landsting och kommuner ha ett gemensamt privat moln – ett svenskt moln för publik sektor – eller flera moln?
Outsourcing och drift utomlands handlar ofta om ekonomi, men ibland är orsaken brist på kompetens.
Ändå understryker Säpo att en myndighet inte kan avtala bort sitt ansvar för en viss verksamhet. Man måste helt enkelt ha egen kompetens inom de system man förvaltar samt säkerhetsklassa information och personal med åtkomst till dessa.
Tyvärr är det svårt att få tillräcklig kontroll över leverantörens driftspersonal. Vilka rättigheter har de att komma åt kunders information? Hur stor omsättning har leverantören på sin personal? I hur stor utsträckning använder man sig av konsulter? Detta har kunden ofta ingen eller liten insyn i.
Mycket talar för att nyckeln är valfrihet. Att modernisera och skapa nya publika processer med medborgarna i centrum kräver ny kompetens i alla led. Vi behöver använda alla resurser effektivt för att kunna öka takten. Med valfrihet under ansvar kan publik sektor välja vilken information som kan läggas ut på entreprenad och vilken som absolut inte ska göra det. Med dagens teknik för så kallade hybridmoln kan det publika Sverige flytta applikationer och information mellan både publika, gemensamma och privata moln.
Hybridmoln låter de flesta publika verksamheter på kort tid – och med förväntade resultat och kostnader – skapa en automatiserad molnförmåga där informationssystemen skyddas med hjälp av mikrosegmentering och kryptering. En sådan lösning gör även utvecklarna nöjda då de kan fokusera på innovation och inte på driftsfrågor.
Outsourcing av ekonomiska skäl är sällan längre ett hållbart argument. I dag är det alldeles för enkelt och kostnadseffektivt att skapa effektiva och säkra privata moln som stöder landets digitalisering – även inom publik sektor.
Jan Hedlund
senior it-strateg
VMware
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer