Om 20 år har den globala arbetskraften ökat med 800 miljoner människor. Samtidigt ökar konkurrensen om jobben och gapet mellan unga arbetslösa och arbetsmarknaden blir allt större. Det behövs fler jobb och åtgärder för att ingjuta mod hos de unga som idag står utanför arbetsmarknaden. Därför behövs en nationell handlingsplan som utmanar företagen att ordna fler jobb och hjälp till entreprenörskap för unga.
Sedan 2000 har arbetslösheten bland svenska ungdomar mellan 15 och 24 år legat på relativt höga nivåer. Andra kvartalet i år var den 13,1 procent vilket kan jämföras 6 procent för övriga grupper. (Källa: Ekonomifakta, SCB). Totalt står 7 miljoner unga i åldrarna 15-24 år utanför arbetsmarknaden i Europa samtidigt som arbetsmarknaden skriker efter arbetskraft. En paradox som visar på problemets sprängkraft och att något måste göras nu.
Att allt fler unga hamnar utanför arbetsmarknaden beror inte bara på konjunkturen utan har också strukturella orsaker. Ett växande antal svenska ungdomar lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg och många unga utlandsfödda saknar utbildning och behörighet när de kommer till Sverige. Tyvärr leder det till ett allt större utanförskap för dessa grupper. Det finns jobb, men det blir allt svårare att matcha arbetslösa, och då särskilt arbetslösa unga, direkt till jobb.
Tyvärr talar inte mycket för att utanförskapet kommer att minska, varken i Sverige eller globalt. Enligt Agenda 2030:s mål 8 för anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt väntas den globala arbetskraften öka med 800 miljoner människor under de kommande 20 åren.
Det betyder att konkurrensen om jobben blir ännu tuffare och att det nu behövs stora ansträngningar för att skapa nya jobb och att fånga upp unga i utanförskap. Ett viktigt forum för de här frågorna är CSR Europes initiativ Pact4Youth där europeiska företag utmanas att skapa jobb och inspirera unga till entreprenörskap. Det finns redan många svenska företag som har öppnat upp för fler jobbtillfällen och utvecklat modeller för hur unga ska hitta sin roll i arbetslivet, men det behövs många fler.
I Sverige arbetar CSR Sweden tillsammans med sina medlemsföretag och partners fram en nationell handlingsplan för att öka samarbeten mellan näringsliv och andra sektorer, minska klyftor när det gäller kompetens hos unga och utveckla modeller för hur unga ska hitta sin roll i arbetslivet. Handlingsplanen ska presenteras i Bryssel den 23:e november vid det första European Business-Education Summit i Bryssel, ett initiativ av CSR Europe och EU-kommissionen.
Grupper i fokus för initiativet är nyanlända ungdomar och ungdomar med ofullständiga gymnasiebetyg, särskoleelever och ungdomar med olika funktionsnedsättningar där idag majoriteten står utanför arbetsmarknaden, trots att många fler vill och kan arbeta.
För att nå alla utsatta grupper är det viktigt att de unga fångas upp tidigt. Den naturliga kopplingen mellan skola och näringsliv saknas många gånger. Här finns verkligen en stor outnyttjad resurs och möjlighet att få tag på ny kompetens som de och samhället så väl behöver!
Forskning visar till exempel att arbetsgivare med tidigare erfarenheter av personer med intellektuell funktionsnedsättning eller neuropsykiatrisk diagnos, i arbetslivet eller privat, är mer positiva till att anställa dessa personer, än arbetsgivare som saknar de erfarenheterna.
Genom att vara lyhörd och ta tillvara all kompetens finns så mycket att vinna. Vi har varken råd eller tid att vänta längre!
Marianne Bogle, CSR Sweden
Lil Ljunggren Lönnberg, Delegationen för unga och nyanlända till arbete
Dag Wolters, Hello World!
Susanna Salwén, IBM
Karolina Lisslö, Mattecentrum
Anki Elken, Randstad
Anna Lindh, Right To Play
Robert Lyngman, Sqore
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer