Ett debattinlägg i Dagens Samhälle hade alla förutsättningar för att sätta fart på debatten om offentliga inköp och upphandlingar redan innan civilminister Ardalan Shekarabi (S) ens hunnit ta plats på scenen på Sveriges största konferens för offentliga inköp – Sveriges Offentliga Inköpares, SOI:s, årskonferens.
I debattinlägget signerat SOI:s ordförande Emma Breheim framfördes att det är SOI:s uppfattning att det är dags för förenkling av upphandlingsreglerna och göra dem mer flexibla och tydliga.
Hon konstaterar också, i en scendiskussion med Ardalan Shekarabi och Jon Radefalk, strategisk affärsutvecklare på Securitas efter civilministerns föredrag, att det är knappt en tredjedel av alla upphandlingar som överskrider tröskelvärdena och därmed måste upphandlas, något som gör att två av tre upphandlingar, drygt 10 000, kraftigt kan förenklas.
– I dag är det dyrare att genomföra upphandlingar under tröskelvärdena än vad de är värda, säger Emma Breheim.
Men nån hårdare debatt blev det nu inte eftersom Ardalan Shekarabi håller med om det mesta i SOI:s kritik.
– De utredningar som jobbade med implementeringen av EU-direktiven valde att inte röra den frågan, så vi har fortfarande ett väldigt detaljerat regelverk för upphandlingar under tröskelvärdena. Vi kommer att tillsätta en utredning som får i uppdrag att ta fram förslag till enklare regelverk för upphandlingar under tröskelvärdena. Vi ska ha ett nationellt regelverk som minskar riskerna för korruption och som förstärker likabehandlingen av aktörer, men samtidigt också minskar den administrativa bördan. Här behövs det definitivt lagändringar, säger Ardalan Shekarabi.
En annan fråga som avhandlades på scenen var överprövningar. Alla var ense om att antalet överprövningar är för stort, särskilt i jämförelse med andra länder.
– Man ska ha en självklar rätt att överpröva. Samtidigt har vi 3000 mål där vi som köpare vinner i 70 procent av fallen. Det finns en hel del okynnesöverprövningar. Det ska inte gå för en leverantör att exempelvis först delta i en dialog inför en upphandling om mer fokus på kvalitet än pris, och sedan överpröva på för litet vikt på pris. Överprövningar kostar mycket pengar för organisationen som har behovet. Med överprövningar blir det mer eller mindre köpstopp och man kan inte tillgodose behovet och då stannar verksamheter upp och medborgarna blir lidande, säger Emma Breheim.
Att leverantörer kan ta initiativ i denna fråga gav Jon Radefalk på Securitas exempel på. De har tagit på sig en självpåtagen preklusionsfrist, som gör att de inte kommer att begära överprövning på grund av felaktigheter som de inte påtalat under upphandlingen.
– Problemet är att LOU mer har kommit att handla om formalia än om konkurrens, säger han.
Ardalan Shekarabi välkomnar att branschaktörer går före.
– Initiativet som kommer från säkerhetsbranschen visar att leverantörerna kan spela en viktig roll. Det är en sak vilken lagstiftning vi har, en annan beteendet hos anbudsgivaren. Det är ett beslut som anbudsgivaren själva kan fatta, med det fråntar ju inte ansvaret från oss politiker att ha ett regelverk som motsvarar de behov som finns. Vi har ju väldigt generösa regler för överprövningar och har man det får man fler. Länder som har mindre generösa regler, mer restriktiva krav med krav på ansvar för kostnader har färre överprövningar, säger civilminstern s.
Till Upphandling24 säger Ardalan Shekarabi att preklusionsfrister är en viktig del av det kommande utredningsarbetet, men att det i överprövningsutredningens förslag framkom en hel del kritik mot just det upplägget.
– Det innebär att vi måste jobba med förslaget, men det är sunt att ha en modell som innebär att felen ska påtalas tidigare i processen. Sedan har vi förslag som rör effektivisering av överklagandeprocessen. Men det är sunt att börja med preklusionsbestämmelserna, säger civilminstern.
Fakta: Preklusionsfrist
Med preklusionsfrist menas att vissa av de inledande momenten i en upphandling endast får överprövas inom en viss tid. En frist kan till exempel innebära ett förbud mot invändningar mot förfrågningsunderlagets utformning efter att anbudstiden löpt ut. Rättsmedelsdirektiven ger medlemsstaterna en möjlighet att införa preklusionsfrister.
Sverige har dock hittills valt att inte införa bestämmelser om preklusionsfrist. Frågan övervägdes senast i propositionen Nya rättsmedel på upphandlingsområdet (2009/10:180, del 1 s. 155 f.).
Som främsta skäl mot en frist framhölls att det ofta är först när anbudsgivarna tar del av tilldelningsbeslutet som det står klart för leverantören vad förfrågningsunderlaget har betytt för utvärderingen. Först då har leverantören tillräcklig information för att avgöra om det finns anledning att begära överprövning av förfrågningsunderlaget.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer