I våras publicerades misstankar om att företaget Vårdinnovation, som sålt ett digitalt verktyg till Region Skåne och Västra Götalandsregionen, hade tillgång till upphandlingsmaterialet i förväg.
Det sades också finnas personkopplingar mellan vissa personer på regionen och företaget.
Vårdinnovation är just nu är under utredning av åklagare Thomas Forsberg vid riksenheten mot korruption.
– Jag fick ärendet för två veckor sedan och läser in mig just nu så jag har inte kommit så jättelångt, säger han till Computer Sweden.
Detta hindrar dock inte Region Dalarna från att göra affärer med Vårdinnovation. Nyligen skrev regionen på ett avtal med bolaget gällande ett digitalt processtöd.
Karin Stikå Mjöberg, regiondirektör på Region Dalarna, säger till tidningen att deras upphandling var igång redan innan kritiken mot Vårdinnovation kom i våras.
– Ja, vi vet ju att det varit tal om jävssituationer och att Region Skåne och Västra Götalandsregionen avbrutit. Men vi vill understryka att vi följt lagen om offentlig upphandling, säger hon till Computer Sweden.
Christopher Flamborn på Vårdinnovation ger följande kommentar i ett mejl till Upphandling24:
“Vårdinnovation välkomnar att Region Skåne nu lämnat vidare granskning till polisutredning, så att vi en gång för alla kan tydliggöra att vi som leverantör har agerat korrekt. Vårdinnovation kommer att samarbeta till fullo och ser fram emot att utredningen genomförs skyndsamt.”
Det är ju helt barockt att ledande personer i både politik och på hög tjänstemannanivå inom Region Dalarna låter sig luras av lite powerpointbilder och ett välsmort munläder. I alla andra sammanhang krävs välgenomarbetade underlag, ledningssystem för både det ena och det andra, ekonomisk såväl som teknisk förmåga, implementerade processer och arbetssätt, och inte minst medarbetare som kan sina saker. I det här fallet gjordes inga kontroller alls, man “köpte” en idé, en fantasi och sen gav man f-n i alla varningslampor som borde ha snurrat högröda..
“Oskyldig tills motsatsen bevisas” gäller även för mut- eller skattebrott. Mellan tummen och pekfingret kan man kanske säga att det är 90% risk att ett företag fälls om Skatteverket börjar utreda det för skattebrott, men innan domen faller är företaget inte skyldigt till brott i lagens mening. Rättssäkerheten skulle inte fungera om det var på annat sätt.
Detta styr förstås vilka verktyg upphandlande myndighet har att tillämpa. Det kan vara så att ett företag som står inför tilldelning också parallellt utreds för brottslighet men innan domen faktiskt faller finns det ju en möjlighet att företaget lyckas visa att det är oskyldigt.
Detta eliminerar de obligatoriska verktyg UM har till sitt förfogande via 13 kap 1-2 §§ LOU (förstås med beaktande av 4-5 §§). Kvar återstår då själva avtalet, där UM lämpligen har förtydligat att den kan säga upp eller häva leverantörer som under avtalstid döms för de brott som listas i kap 13 1-2 §§ LOU.