Det här innebär reglerna om arbetsrättsliga krav

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram information för att reda ut vad som gäller för de nya reglerna. De kommer även löpande att ge mer information om vad bestämmelserna innebär och ta fram stöd för arbetsrättsliga kontraktsvillkor Dessutom kommer de att även att publicera en fördjupad vägledning i samband med att de nya reglerna träder i kraft.

Myndigheten pekar på att regeringens syfte med bestämmelserna är att motverka att offentliga kontrakt fullgörs av arbetstagare som inte har skäliga arbetsvillkor och att minska risken för snedvridning av konkurrensen genom social dumpning. Regeringen anser att upphandlingsreglerna ska säkerställa att de anställda som utför arbete för det offentliga ska ha de villkor som arbetsmarknadens parter kommit överens om.

På samma sätt anser regeringen att offentliga medel inte ska bidra till att arbetstagare som utför arbete i andra länder än Sverige gör detta under förhållanden som inte är förenliga med ILO:s kärnkonventioner.

Skyldigheten att säkerställa att antagen leverantör ger sina anställda vissa minimivillkor, gäller vid upphandling av varor, tjänster, byggentreprenader samt koncessioner som uppgår till minst de tröskelvärden som gäller enligt respektive lag.

Bestämmelserna innebär dock inte att det blir tillåtet att ställa krav på att leverantören ska vara bunden av ett kollektivavtal.

Om svensk rätt inte är tillämplig ska villkor i vissa fall ställas enligt ILO:s kärnkonventioner.

Reglerna kommer att införas i de kapitel i respektive lag som innehåller bestämmelser för fullgörande av kontrakt. I lagen om offentlig upphandling (LOU) införs bestämmelserna i 17 kap. 2-5 §§, i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) i 16 kap. 2-5 §§ samt i lagen om upphandling av koncessioner (LUK) i 14 kap. 2-5 §§.

Upphandlingsmyndigheten har både tagit fram När bestämmelserna ska tillämpas, vilka villkor som ska ställas, vad som gäller för underleverantörer samt hur man ska kunna sköta uppföljningen.

Myndigheten pekar på att de arbetsrättsliga villkoren är så kallade särskilda kontraktsvillkor. De lyfter fram att utgångspunkten är att den leverantör som tilldelas ett kontrakt ska uppfylla de arbetsrättsliga villkoren och säkerställa att eventuella underleverantörer gör det. Villkoren behöver inte vara uppfyllda redan då leverantören lägger sitt anbud, men ska accepteras och villkoren träder i kraft i samband med att kontraktet börjar löpa.

Enligt propositionen ska en leverantör kunna visa att de arbetsrättsliga kontraktsvillkoren är uppfyllda på flera olika sätt. Det kan ske genom att tillämpa de ställda villkoren, genom att vara bunden av, alltså tecknat, och tillämpa det kollektivavtal som villkoren utgår ifrån eller ett lokalt avtal som bygger på detta. Dessutom kan leverantören vara  bunden av och tillämpa ett annat centralt kollektivavtal som gäller för motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen eller ett lokalt avtal som bygger på detta
genom att tillämpa motsvarande villkor i ett centralt kollektivavtal som gäller för motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen utan att vara bunden av det.

Slutligen kan leverantören uppfylla kraven genom att åberopa en utstationeringssituation och tillämpa de bestämmelser som finns i utstationeringslagen.