Det nya regelverket – som nyligen fastställdes av kommunfullmäktige – bygger istället på att de bygg- och anläggningsföretag som gör affärer med kommunen måste ha en dialog med den lokala gymnasieskolan om att ta emot lärlingar.
– Vi börjar lite snällare, men jag tror inte det blir uddlöst. Vi kommer ligga på bolagen, och har gymnasiet behov att ha lärlingsplatser ska företaget se till att lösa platser, säger Wiktor Öberg, moderat kommunstyrelseordförande i Ulricehamn, till Byggarbetaren.
En egen utredning (sidan 8 och framåt i handlingarna) ligger bakom det nya regelverket, som ursprungligen bygger på ett politiskt initiativ från Vänsterpartiet.
Inriktningen med dialog har hämtat inspiration från hur Stockholms stad jobbar med lärlingsplatser. Regelverket som kommunfullmäktige beslutat om gäller för upphandlingar som annonseras från 1 april.
Bland större byggprojekt som Ulricehamns kommun planerar finns två nya skolor och ett badhus.
Så länge detta inte få effekten av ett obligatoriskt krav att arbetsträna/utbilda personal är det ett ok intitiativ.
Ett obligatoriskt krav får en undanträngande effekt eftersom inte alla kvalificerade företag har möjlighet att ta in lärlingar eller jobba med arbetsträning när som helst. Samma sak när arbetslösa ska kvoteras in med sociala krav.
En lämplig väg, om man vill åstadkomma denna typ av effekt, är att lägga in kravet som en option eller dyl. där företagen får möjlighet att jobba med lärlingar mot ersättning.
Är det så att en bransch överlag har problem med att hitta kvalificerad personal kan de nog mötas halvvägs med det offentliga när det gäller medverkan till att öka kompetensutvecklingen på arbetskraften, samt att hålla kvar densamma i kommuner och land för att möta arbetskraftsbehovet.