Avonova ville granska Malmö stads utvärdering av hälsovårdupphandlingen som vanns av Feelgood. Problemet var att upphandlingstvåan inte kunde leda sina antaganden, att Feelgoods anbud inte uppfyllde de obligatoriska kraven, i bevis. Uppgifterna hade sekretessbelagts och därmed kan upplevda brister inte komma i dagen.
Enligt kammarrättens dom krävs synnerlig anledning för edition, det vill säga brytande av sekretess. Överklagandet avslogs då det bedömdes att spridning av uppgifterna skulle kunna leda till skada för Feelgood.
Avonovas argumentation går ut på att efterfrågade uppgifterna avser pris, inte yrkeshemligheter. Utgångspunkten i en offentlig upphandling är att ingivna anbud kan bli offentliga.
Malmö stad motsätter sig att uppgifterna lämnas ut. Det betonas vikten av att kommunen vid upphandling får in alla uppgifter som behövs, inklusive yrkeshemligheter. Om företag genom editionsföreläggande kan få del av konkurrenters yrkeshemligheter skulle kommunens affärsrelationer äventyras.
Högsta förvaltningsdomstolen menar att Avonova gjort vad man kunnat för att få ta del av de uppgifter som bolaget anser utgör stöd för dess talan.
Enligt domen (pdf) bör det ankomma på förvaltningsrätten att ta ställning till om rätten, med utgångspunkt i vad parterna anfört, behöver informationen för att kunna göra en effektiv överprövning. Med denna utgång saknas anledning att ta ställning till yrkandet om edition.
Högsta förvaltningsdomstolen upphäver förvaltningsrättens och kammarrättens domar. Målet visas åter till förvaltningsrätten för ny handläggning.
Den omtvistade upphandlingen avser hälsovårdstjänster till åtta av Malmö stads förvaltningar. Uppdraget är värt cirka tio miljoner kronor.
Hantera överprövningar. Upphandling24 arrangerar en populär heldagsutbildning för dig som vill lära dig att minska risken att som upphandlande myndighet drabbas av en överprövning – och öka möjligheten till framgång om du ändå skulle drabbas av en sådan. Läs mer här!
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer