Enligt Lena Micko, civilminister med ansvar för offentlig upphandling, är syftet med förslagen i propositionen att göra regelverket så enkelt, flexibelt och effektivt som möjligt.
– För mig betyder förenkling färre krångliga regler och mindre administration. Med enklare och mer flexibla regler kan vi flytta fokus från juridiken och i stället ta ett helhetsperspektiv på den goda affären, säger hon i en kommentar.
Propositionen följer i stort det som Micko presenterade i en debattartikel på Upphandling24 i juni, och som i sin tur bygger på den så kallade förenklingsutredningen.
Regeringen föreslår:
- ett förenklat och mer flexibelt regelverk för upphandlingar under EU:s tröskelvärden.
- att det nya regelverket även ska omfatta upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster, bland annat hälso- och sjukvård, socialtjänst och utbildning.
- en särskild bestämmelse om dialog mellan en upphandlande myndighet eller enhet och anbudsgivare i en pågående upphandling.
- en ny möjlighet till direktupphandling i samband med överprövning i domstol.
- att direktupphandlingsgränserna för sociala tjänster och andra särskilda tjänster ska höjas upp till tröskelvärdena (cirka 7,7 miljoner kronor enligt lagen om offentlig upphandling).
- att upphandlingsdirektivens bestämmelser om möjligheten att reservera upphandlingar av sociala tjänster och andra särskilda tjänster för vissa organisationer, till exempel idéburna aktörer, ska genomföras fullt ut i lagarna.
- att upphandlande myndigheter och enheter inte ska behöva efterannonsera upphandlingar under vissa belopp (700 000 kronor för lagen om offentlig upphandling).
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2022.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer