Expertkritik mot upphandling av asylboenden

En av experterna SvD talat med är Rolf Höök som är forskare på Stockholms universitet inom bland annat offentlig upphandling. Han menar att det inte finns något hinder för myndigheter och kommuner att betala mer än vad som i normala fall kan anses normalt i en extrem situation som flyktingkrisen och konstaterar att Lagen om offentlig upphandling medger undantag. Han tar som exempel orkanliknande katastrofsituationer där snabba direktupphandlingar kan ske, men menar också att samma sak kan gälla vid exceptionella flyktingströmmar.

– Men självklart är syftet med regelsystemet för offentlig upphandling att skapa priskonkurrens samt motarbeta korruption, säger Rolf Höök till SvD.

Upphandlingsjuristen Magnus Josephson, som SvD också talat med, tycker att det behövs nya ramar för asylupphandlingarna.

– Ju otydligare köparen är, desto större svängrum får säljaren. Säger staten att det får kosta vad det kosta vill, så kan man ju fylla upp varenda hotell i hela landet och skicka räkningen till staten. Vad som behövs är budgetramar och specifikationer, säger han till SvD.

Mest kritisk av de experter tidningen talat med är Christina Möll, sakkunnig i upphandlingsjuridik och med tillsynsuppdrag över kommunal upphandling i bland annat Köpenhamn.

Hon menar det går att hitta adekvata leverantörer till rätt pris om marknaden undersöks.

– Det är alldeles uppenbart att Migrationsverket och kommunerna har misslyckats, troligen för att de inte gjort korrekta marknadsundersökningar, säger Christina Möll till SvD.

Enligt henne har Arbetsförmedlingen lyckats få in många seriösa offerter genom att sätta en maxkostnad på 100 kronor per person och dygn samt specificera en rad andra, tydliga krav.

– Självklart är det så att om man har en statlig schablon på 1 900 kronor per dygn och per ensamkommande barn, så anpassar sig marknaden efter det. Aktörerna vill givetvis ta ut ett så högt pris de kan när tillfälle bjuds, avslutar Christina Möll till SvD.