Klimatförändringarna innebär ökad risk för extremhetta, skyfall, översvämningar och högre luftfuktighet.
Det här är effekter och risker som upphandlande organisationer kan behöva ta hänsyn till i sina inköp och upphandlingar. Men hur avgör man när det är nödvändigt?
Det ska en ny vägledning från Upphandlingsmyndigheten och SMHI ge svar på.
– Behovet av att ställa klimatanpassningskrav kan finnas för många inköpskategorier. Det kan exempelvis handla om att ökade temperaturer kräver anpassningar av byggnader, eller att extremväder kan påverka försörjningen av varor som behövs för samhällsviktig verksamhet, säger Jens Johansson, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.
Vägledningen kan användas av beslutsfattare, verksamhetsledare, projektledare, hållbarhetssamordnare, upphandlare och kravställare. Utgångspunkten är dock att användaren är någorlunda insatt i inköpsprocesser och bekant med vanliga facktermer kopplade till offentlig upphandling, enligt Upphandlingsmyndigheten.
Vägledningen är främst avsedd för offentliga verksamheter som kommuner, regioner, statliga myndigheter och enheter.
– Men visst stöd eller inspiration kan även andra aktörer hämta från vägledningen, säger Jens Johansson.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer