Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
    • Expertsvar
    • LOU
    • Nya LOU
    • Förvaltningsrätten
    • Direktupphandling
    • Överprövning
    • Ramavtal
    • Juridisk krönika
    • Rättsfallsanalys
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Platsannonsera
    • Annonsera

Förtydligande och komplettering av anbud

Juridisk krönikaBjörn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater reflekterar ytterligare en gång kring förtydligande och komplettering av anbud. För ett litet tag sedan kom ännu en dom som rörde en situation där den tänkta vinnaren i en upphandling missat att bifoga en viss information. En information som hade varit enkel att komplettera med och som inte inneburit något för konkurrensen.

| 2017-12-05

Vi tänker på Stockholm stads upphandling av it-tjänster som överprövades och där domen nyligen vann laga kraft. Låt oss anta att det pris som utvärderades, är representativt för utfallet. I sådant fall kommer domstolens avgörande att kosta Stockholm 75 miljoner kronor per år. Det är mycket pengar.

Frågan man behöver ställa sig är hur den offentliga upphandlingen egentligen ska tolkas när det gäller situationer där en anbudsgivare visserligen inte bifogat viss information som efterfrågas, men där denna information enkelt kan kompletteras. Utan att konkurrensen påverkas.

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har klargjort sin syn. Ett obligatoriskt krav är ett obligatoriskt krav, även om det endast handlar om krav på ett bevis. Missar en anbudsgivare att svara på detta krav, ska anbudet förkastas.

HFD:s syn är på ett sätt pragmatisk. Det är upp till upphandlande myndighet att kvalitetssäkra vad som verkligen ska vara obligatoriska krav. Det är upp till anbudsgivaren att kvalitetssäkra sina svar. Det är på ett sätt en rimlig syn, men vi vet samtidigt, inte minst genom det vi nyligen såg i Stockholms upphandling, att frågan inte är så enkel. Även om flera personer läser ett anbudsunderlag, från både upphandlarens och anbudsgivarens sida, kan misstag ske.

Det är då relevant att fråga sig om man ska tolka lagen utifrån perspektivet ”rätt ska vara rätt”, eller om man ska tolka lagen utifrån lagstiftarens syfte.

Ett av syftena, och förmodligen det mest grundläggande, bakom LOU är att bidra till, eller till och med säkerställa, en effektiv konkurrens. Ett sätt för att uppnå en sådan, är att ha tydliga regler. Ett annat är att låta upphandlande myndighet förtydliga eller komplettera anbud, givet att konkurrensen inte påverkas. Dessa perspektiv går att kombinera, så länge som man vågar släppa ”rätt ska vara rätt”-synsättet.

Låt oss säga att lagstiftaren skulle anamma det förslag vi presenterade i Almedalen och som såg ut enligt följande:

”Förtydliganden och kompletteringar får ske i den mån förtydligandet eller kompletteringen enbart visar på ett förhållande som förelåg vid tidpunkten för då ett krav skulle vara uppfyllt.”

Vem skulle förlora något på det? Vi kan endast komma på en part som skulle kunna kategoriseras som ”förlorare”. Den anbudsgivare som inte kan hävda sig i konkurrensen och som kommer tvåa i upphandlingen. Alltså den som i just den här upphandlingen har lämnat ett anbud som är dyrare och/eller sämre.

Om lagstiftaren anser att det är det mest skyddsvärda intresset, är dagens lagstiftning och tillämpningen av densamma ändamålsenlig och till och med bra. Om det i stället finns andra intressen som är mer skyddsvärda, behöver lagen och/eller tillämpningen förändras. För oss är svaret givet.

Men, skulle någon kunna invända, skulle inte ett lagförslag enligt ovan strida mot EU-direktivet? Det skulle ju innebära att någon kan komma att få komplettera sitt anbud efter sista anbudsdag. Utifrån principen ”rätt ska vara rätt” är det problematiskt eftersom konkurrensen per definition rubbas så snart en formaliaregel bryts. Utifrån en ändamålstolkning av EU-direktivet, utifrån de grundläggande syften som anges i beaktandesats 2 till direktivet, är det dock knappast ett problem.

Lagstiftaren är tydlig med att det är konkurrensen och värde för pengarna som är grundläggande. Att utifrån det ha en tydlig lagregel som konstaterar just detta är inget problem. Lagstiftaren sätter ju själv upp en tydlig formaliaregel som övertrumfar de misstag den upphandlande myndigheten eller anbudsgivaren gör. Missar man något som verkligen påverkar konkurrensen, som till exempel pris eller motsvarande, får man sitt anbud förkastat. Men för alla formaliamissar, eller bekräftelser av att ett visst krav är uppfyllt (givet att det vid kontrollen verkligen är uppfyllt), ska det bästa anbudet vinna.

Inte heller argumentet att vissa situationer kan bli svårbedömda är värt att ta på allvar. Om någon skulle vilja pröva en fråga har vi domstolar som är kompetenta och som kan göra denna bedömning. Men man kan också fråga sig varför det är intressant för en leverantör att klaga på här typen av formaliamissar. Man skulle ju faktiskt lika gärna kunna låta bli och i stället fokusera mer på sitt eget anbud.

Vi vet inte vad dagens synsätt kostar i form av att det bästa anbudet inte vinner. Vi vet dock att det är mer än 75 miljoner kronor per år. Förmodligen mycket mer. Och det är motiv nog för att se över lagen i denna del. Att dagens regler dessutom skapar en bild av offentlig upphandling som något som inte är förankrat med verkligheten skapar ytterligare motiv.

Att göra ingenting ter sig ofta enkelt och gör att man inte hamnar i konflikt. Men det får nästan alltid en konsekvens. I det här fallet är det mer effektivt, bättre för konkurrensen och skapar ett förtroende för lagstiftningen. Frågan skulle kunna lösas i rättstillämpningen. Det är dock inte realistiskt att tro att så sker.

Låt oss därför hoppas att lagstiftaren vågar utmana invanda föreställningar och den här gången göra något. Fram till dess hoppas vi att fler upphandlande myndigheter väljer att ställa frågan ”är det verkligen värt att förkasta anbudet om inte detta krav är uppfyllt” och ”finns det ett bättre tillfälle att uppfylla kravet än vid tiden för anbudslämnande” vid sitt framtagande av upphandlingsunderlaget.

Och att alla anbudsgivare lägger en stund extra på att verkligen säkerställa att man svarat på det som efterfrågas.

Läs mer: JuridikJuridisk krönika

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

5 kommentarer på "Förtydligande och komplettering av anbud"

  1. Louise Mattsson skriver:
    5 december, 2017 kl. 13:02

    Nu är det ju inte per automatik så att det dyrare alternativet är sämre. Vi har i vår bransch som är hissar sett en prisdumpning under många år.
    Konkurrenter som går in med näst intill nollpriser på det efterfrågade för att såklart räkna hem det på ngt annat. Vi försöker stå för kvalité och i det läget är ett missat skallkrav enda sättet att få ut de som prisdumpar.
    Den upphandlande enheten eller myndigheten är oftast för rädd/oinformerad för att förkasta extremt låga priser.

  2. Viktor skriver:
    5 december, 2017 kl. 13:32

    Visst kan det bli ett sluttande plan om man börjar begära in
    kompletteringar. Men man kan vända på det och säga, att det är domstolen som befinner sig på ett sluttande plan: Det är omöjligt att göra en större upphandling, där konsekvenserna av varenda krav har övervägts. För 75 miljoner hade man kunnat anställa många förskolelärare..

    Håller med författarna om att man borde kunna komplettera med sådant som påvisar förhållanden som förelåg vid tidpunkten för när kravet skulle vara uppfyllt: Detta utgör inte en ändring av anbudet i sig, eftersom det är fakta som förelåg vid anbudstillfället. I viss utsträckning kan man redan idag argumentera på det viset.

    Många rättsfall rör också att brister uppdagats under överprövningsprocessen, och då saknas möjligheten att begära komplettering/förtydligande.

  3. Björn Bergström skriver:
    6 december, 2017 kl. 16:49

    Hej!
    Frågan om låga priser är en diskussion för sig, men jag tror inte att man löser den genom att hålla kvar vid dagens rigida syn på formalia. Låga priser har ofta att göra med brister i avtalsvillkoren och/eller en tro från leverantören att beställaren inte kommer att följa upp avtalet. Dessutom bedömer jag att det finns en förbättringspotential från upphandlande myndighet att begära mer konkreta förklaringar (och framförallt bevis) avseende varför priset är lågt.

    Med det sagt håller jag med om att det dyrare alternativet inte behöver vara sämre. Men om så är fallet bör det visa sig genom att det vinner utvärderingen genom att få högre ”kvalitetspoäng”.

  4. Kjell skriver:
    7 december, 2017 kl. 08:37

    BRA, BRA, BRA. Jag stöttar helt och fullt förslaget om komplettering. Det, som jag ser det, viktigaste skälet för att tillåta komplettering är att allmänhetens förtroende för Myndighetssverige urholkas av alla dessa ”misslyckanden”.

  5. Viktor skriver:
    8 december, 2017 kl. 08:46

    Det är ofta svårt att avtala i sak om kvalitet. Det är mer en teoretisk tankemodell. Som i ett upphandlade ramavtal för hantverkstjänster: Entreprenören skickade inte sina bästa handverkare (även om de hade samma ”formella” kvalifikationer), de låg högt i budget (priset reglades per timme). Detta är en känsla och inget som går att bevisa (ännu mindre att sanktionera i avtalet).

    Ett lägre pris borgar inte sällan för lägre kvalitet. Man får
    helt enkel vad man betalar för, det är sällan man kan göra ”klipp” i offentlig upphandling. Att det bättre alternativ skulle vinna genom ”högre kvalitetspoäng”, så är det också teoretiskt: Det är ofta väldigt svårt att beskriva
    kvalitetsparametrar. Anta att man upphandlar mat, med smakprov. Då kan AG skicka matprov från Operakällaren, men sedan leverera blodpudding. Det är kort sagt svårt
    att utvärdera på förhand, det är ofta bara i efterhand man kan göra det. Det bästa vore nog en modell där man rangordnar om leverantörer regelbundet, efter uppföljning/utvärdering. Oklart om tillåtet, men jag skulle vara beredd att
    driva en sådan modell juridiskt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler nyheter

Rosenbad

Går längre än EU kräver

EU-valfrihet blir svenska krav sedan regeringen bestämt sig för vad en upphandlingsannons måste innehålla. Hänsyn till miljö, sociala aspekter och innovation ska annonseras enligt en promemoria.

Vill se nej till 30 motioner

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till omkring 30 motioner som handlar om offentlig upphandling. Omröstningen är planerad till den 29 mars.

Baxar undantagsförslag vidare

Trots allvarlig kritik från Konkurrensverket går regeringen vidare med förslaget om utökade möjligheter till undantag inom försvars- och säkerhetsområdet. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli.

”Ta ansvar för uttjänt IT”

Inköpare måste ta större ansvar för problemen som uttjänta IT-produkter orsakar i utsatta områden över hela världen. Det anser TCO Development som nu godkänt två insamlingsföretag som uppfyller sociala och miljömässiga krav.

Riksbanken utreder oegentligheter

Det finns misstänkta oegentligheter i relationen mellan Riksbanken och en leverantör. Efter en visselblåsning och utredning har frågat nu nått Riksbankens personalansvarsnämnd.

Tar klivet till näringslivet

Karriär

I mitten av maj lämnar Katarina Appelqvist jobbet som inköpschef i Kungsbacka för att bygga upp konsultföretaget B3 Upphandlings nysatsning på Västkusten. ”Det känns både läskigt och superhärligt när kartan inte är ritad”, säger hon.

Lediga jobb

Chef till Skolverkets inköps- och upphandlingsenhet

Upphandlare till Stockholms universitet

  • Upphandlare till Sollentuna kommun
  • Upphandlingscontroller till Uppsala universitet
  • Upphandlingsrådgivare till Riksbanken
  • Senior upphandlare med inriktning IT till statens inköpscentral
  • Förvaltare till Statens inköpscentral
  • Upphandlare till Norrköpings kommun
  • Strateg – försörjningsberedskap Region Gotland
  • Upphandlingskoordinator till Sollentuna kommun
  • SVT söker strategisk inköpare
  • Strategisk upphandlare till Jämtkraft
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig skriva bättre avtal

Avtalet är kärnan i affären och avtalsrätten i sig regleras inte i LOU. Därför är det viktigt att du som upphandlare sätter dig in i hur du formulerar korrekta avtal och vad du bör tänka på för att säkerställa en bra affär.

Senaste nyheterna

Går längre än EU kräverGår längre än EU kräver
Vill se nej till 30 motionerVill se nej till 30 motioner
Baxar undantagsförslag vidareBaxar undantagsförslag vidare
”Ta ansvar för uttjänt IT””Ta ansvar för uttjänt IT”
Riksbanken utreder oegentligheterRiksbanken utreder oegentligheter
Tar klivet till näringslivetTar klivet till näringslivet
Rundabord med sikte på ny strategiRundabord med sikte på ny strategi
Vill skingra ”Hamburg-dimman”Vill skingra ”Hamburg-dimman”
GUIDE UPPHANDLA MODULER

Guide–upphandla moduler

Ladda ner kostnadsfritt >
Upphandling24 har tillsammans med bolag i branschen tagit fram en guide för att upphandla moduler. Läs hela den 13-sidiga pdf:en och få tips och råd från upphandlare, leverantörer och jurister.

Senaste kommentarerna

  • Alla mot TrafikverketÄntligen händer något mot det självgoda och inkompetenta Trafikverket. Vilket annat bolag skulle försämra komforten för sina resenärer? Det räcker...
  • Sista chansen för löneenkätenHej, den publicerades de 14 februari. Läs mer här: https://upphandling24.se/sa-mycket-tjanar-upphandlare-2023/
  • Sista chansen för löneenkätenHejsan, Vecka 8 har passerat så jag undrar när årets statistik presenteras?
  • Fiskburgare i topp i jakt på matsvinnVilket utmärkt exempel på hållbarhetstänk. Bravo!
  • Sju firar tioBra jobbat, Anders!

Aktuella utbildningar

  • Kvalificerad IT-upphandlare | 29-30 mars 2023 FULLBOKAD
  • LOU på två dagar | 19-20 april 2023
  • Ramavtal – fördjupnings­kurs | 3 maj 2023
  • Hållbar upphandling | 10 maj 2023
  • Leda upphandlingar effektivt | 11 maj 2023
  • Anbuds­utvärdering | 18 oktober 2023
  • Agil upphandling | 19 oktober 2023
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 25-26 oktober 2023
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 9 november 2023
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2023
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | Hösten 2023
  • Förhandling som redskap inom offentlig upphandling | Hösten 2023
ANNONS FRÅN AFF

”Aff är det givna alternativet”

Aff har revolutionerat avtal och upphandlingar för tjänsteentreprenader. ”Nyckeln till framgång är att branschens parter tillsammans står bakom Aff”, säger advokaten Pehr Jacobson

ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lägg inte avtalet i byrålådan!

Likväl som du gör upphandlingar måste du jobba aktivt med uppföljningar av avtal, det är en viktig byggsten i en verksamhet och något som måste prioriteras menar Petra Rantzow, expert på avtalsförvaltning och kursledare på Upphandling24.

Få vårt nyhetsbrev

Håll dig informerad om de senaste nyheterna inom offentlig upphandling! Prenumerera på Upphandling24:s kostnadsfria nyhetsbrev.

Prenumerera, nyhetsbrev
Typ av verksamhet *
Specialområde
Jag godkänner att mina uppgifter lagras (integritespolicy) *

RSS Analyser från Inköpsrådet

  • Vad omfattas egentligen av sekretess?
  • Dialogmöten höjer konstens kvalitet
  • Då ska ska-kraven vara uppfyllda
  • Det positiva med överprövning
  • Några betalar men ingen kan uteslutas
  • Bevis för onormalt lågt pris i anbud
  • Intervallutvärderingens sista suck
  • Medvetet oförstående eller okunniga?
  • Hittade vägen till nya normer
  • Förutsättningar för prisavdrag

Om Upphandling24

Upphandling24 ges ut av PMP Public Media Partner AB. Ansvarig utgivare: Helle Kierkegaard

Kontaktuppgifter

Postadress: Upphandling24, c/o Garamond, Mariebergsgatan 15, 112 19 Stockholm
Besöksadress: Tegnérgatan 39,  Stockholm

Länkar

Personuppgiftspolicy »
Prenumerera på nyhetsbrev »
Annonsera »