Utvärdera först och kvalificera sist – är det verkligen möjligt? Juridisk krönika Omväxling förnöjer sägs det. Men två kommuners upphandling av sotning och brandskyddskontroll var lite av omvända världen. De utvärderade anbuden först och kvalificerade sist, bytte ut den angivna referensen mot sin egen – som gav så låga betyg att anbudet förkastades. Kan man göra så, frågar sig advokaterna Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi.
Talerätt och skada – utan anbud Juridisk krönika Missuppfattningar av rättsläget beträffande talerätt och skaderekvisitet kan få märkliga konsekvenser. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, granskar en färsk kammarrättsdom och ger råd till leverantörer som under anbudstiden inser att kraven i en upphandling inte kan uppfyllas.
Svensk tidsgräns saknas för längsta tillåtna uteslutningsperiod Juridisk krönika En leverantör kan inte uteslutas från en upphandling med hänvisning till de obligatoriska uteslutningsgrunderna om det brott som läggs till grund för uteslutningen inträffade för över fem år sedan. För de fakultativa uteslutningsgrunderna går gränsen vid tre år. Den slutsatsen drar Joakim Lavér och Sven Olsson, Hannes Snellman advokatbyrå.
Offentlighet eller sekretess i den offentliga affären Juridisk krönika Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater, resonerar om vikten av att vara nyanserad kring offentlighet och sekretess i den offentliga affären.
Dags ta bort Konkurrensverkets skyldighet ansöka om skadeavgift Juridisk krönika Konkurrensverket har alltid en skyldighet att ansöka om upphandlingsskadeavgift när ett avtal konstaterats vara en otillåten direktupphandling, men där avtalet fått bestå på grund av tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Martin Bogg och Hampus Stefansson, Advokatfirman Delphi, frågar sig om det verkligen ska vara så.
Ställ inte tomma obligatoriska krav Juridisk krönika Utformningen av obligatoriska krav i upphandlingar diskuteras ständigt. Mikael Dubois och Martina Sterner, Hamilton Advokatbyrå, tar upp vikten av att obligatoriska krav ska vara verkningsfulla, och säkerställa att upphandlande myndighet uppnår det som eftersträvas med kraven.
Affärer mellan myndigheter – Konkurrensverket tar ställning Juridisk krönika Konkurrensverket har publicerat ett ställningstagande om anskaffningar mellan statliga myndigheter. Konkurrensverket gör bedömningen att detta inte omfattas av upphandlingsreglerna, förutsatt att de båda myndigheterna ingår i samma juridiska person. Ställningstagandet utgör en ny vägledning och får sannolikt stor praktisk betydelse. Behovet av klargörande praxis kvarstår dock, skriver Joakim Lavér och Mimi Söderblom.
Det är snart dags att skörda Juridisk krönika Johan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater reflekterar kring offentlig upphandling i allmänhet, och vikten av att dra nytta av den samlade erfarenheten i synnerhet. Nytt år och nya problem eller nytt år och nya möjligheter? Två vitt skilda synsätt som präglar oss mer än vi tror.
Stärkt skydd för visselblåsare även inom offentlig upphandling Juridisk krönika Den 23 april presenterade EU-kommissionen ett förslag om ny lag för att stärka skyddet för visselblåsare. Förslaget utgör ett direktiv med miniminormer om rapportering och hantering av anmälningar om olaglig verksamhet eller lagmissbruk av unionsrätten, även inom upphandlingsområdet, och om skydd av visselblåsare, skriver Christian Härdgård och My Becher.
Sekretess för anbud – anbudsgivare bedöms olika? Juridisk krönika Hur viktig är anbudsgivarens egen uppfattning för den upphandlande myndighetens sekretessprövning av ett anbud? Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser – inte minst med beaktande av Högsta förvaltningsdomstolens praxis – att den i vissa fall kan ha avgörande betydelse.
Osäkert om hur ansvar fördelas vid gemensam upphandling Juridisk krönika Att upphandlande myndigheter samarbetar för att genomföra enskilda upphandlingar är en vanlig och effektiv metod för att nå ekonomiska och organisatoriska fördelar under upphandlingsprocessen. Trots detta råder osäkerhet kring hur ett tillfälligt gemensamt samarbete får utformas och hur ansvarsfördelningen mellan myndigheterna kan se ut utan att det upphandlingsrättsliga regelverket träds förnär, skriver Erik Gadman och Sven Olsson, Hannes Snellman advokatbyrå.
Mer makt åt brukarna Juridisk krönika I den här krönikan reflekterar Johan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater kring möjligheterna av att förskjuta fokus från utvärdering av anbud, som ibland kan vara svår att göra eftersom alla leverantörer ser lika ut på papperet, till att i stället ge mer betydelse för en löpande utvärdering av de faktiska tjänsterna eller den utrustning som köpts in.
Upphandling eller bidrag? Vem mottagaren är kan avgöra Juridisk krönika Enligt en rapport från SCB uppgick bidrag och transfereringar från offentlig sektor till ideella föreningar och organisationer till cirka 41 miljarder kronor 2013. Många bidrag är förenade med villkor för vad bidraget ska användas till. Så när slutar ett bidrag att vara ett bidrag och bli ett upphandlingspliktigt kontrakt? Martin Bogg och Hampus Stefansson, Advokatfirman Delphi, diskuterar var gränsen går.
Leverantörsbyte under upphandlingens gång Juridisk krönika Leverantörsbyten vid fusioner och förvärv under avtalstiden är reglerat i upphandlingslagarna. För motsvarande situationer under upphandlingens gång finns emellertid ingen sådan reglering. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser att de principer som gäller under avtalstiden i detta avseende även bör gälla under upphandlingen.
Förlängd avtalsspärr vid överprövning i vissa delar Juridisk krönika Det kan vara svårt att avgöra hur den förlängda avtalsspärren förhåller sig till de delar av en upphandling som inte är föremål för överprövning. Ett sätt att få ett svar på om det går att teckna avtal för dessa områden är att framställa ett yrkande om att den förlängda avtalsspärren ska upphävas, skriver Erik Gadman och Mimi Söderblom, Hannes Snellman Advokatbyrå, i en krönika.
