Kategori: Juridisk krönika

Lagstiftaren bör se över vilka rättsverkningar ett ogiltigt avtal ska ha, skriver Joakim Lavér och Sven Olsson, Hannes Snellman advokatbyrå, i en krönika. De ifrågasätter om de retroaktiva följderna ska vara kvar.

När är framför allt större ramavtal ändamålsenliga och vilka alternativ kan finnas? Johan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater resonerar vidare om olika aspekter kring ramavtal.

När lagregler och rättspraxis inte ger tillräcklig vägledning för hur en fråga ska bedömas behövs klargöranden. Ja, så beskriver Konkurrensverket sina ställningstaganden. Martin Bogg och Joel Fingal, Advokatfirman Delphi, frågar sig om inte rättsfallsreferat är en bättre benämning på det senaste.

Oavsett om golvpriser och fasta priser är tillåtna eller inte – är det affärsmässigt med bestämda priser i offentliga upphandlingar? Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser att golvpriser och fasta priser ofta kan vara kontraproduktivt.

Upphandlingslagarna gör det möjligt för upphandlare att göra väsentliga ändringar i upphandlingsdokumenten under anbudstiden. Nathalie Miskin och Joakim Lavér, Hannes Snellman, tar upp om detta även innebär en möjlighet att ändra utvärderingsmodell.

I den här krönikan reflekterar Johan Stern och Björn Bergström på Ramberg Advokater kring företeelsen ramavtal och den rättsliga utvecklingen av dessa. Var det bättre förr eller har den hårdare regleringen gjort att ramavtalen spelat ut sin roll?

Christian Härdgård och My Becher, Advokatfirman Delphi, reflekterar över hur man ska tillämpa förhandlat förfarande utan föregående annonsering och då särskilt vad gäller rekvisitet som gäller omständigheter som inte kan tillskrivas den upphandlande myndigheten.

Förutsättningarna för att få direktupphandla på grund av synnerlig brådska är en vanligt förekommande och viktig fråga. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, ger sin syn på frågan om direktupphandling är möjlig när det finns ett befintligt avtal som i stället kan förlängas, med utgångspunkt i en färsk skadeståndsdom från Svea hovrätt.

Kammarrätten i Stockholm har tidigare uttryckt att undantagsbestämmelsen för konstnärliga skäl i 2014 års upphandlingsdirektiv har en för upphandlande myndighet generösare ordalydelse än 2004 års motsvarighet. I två nya avgöranden verkar dock domstolen ha övergett denna ståndpunkt. Joakim Lavér och Sven Olsson, Hannes Snellman advokatbyrå, analyserar rättsläget.

Johan Stern och Victor Pålsson Lundell på Ramberg Advokater reflekterar kring den så kallade juridifieringen av offentlig upphandling med innebörden att det blivit fel fokus och en rädsla för att göra fel snarare än att göra rätt. Detta är något som författarna själva håller med om, men vill nyansera något och mana till försiktighet.

Omväxling förnöjer sägs det. Men två kommuners upphandling av sotning och brandskyddskontroll var lite av omvända världen. De utvärderade anbuden först och kvalificerade sist, bytte ut den angivna referensen mot sin egen – som gav så låga betyg att anbudet förkastades. Kan man göra så, frågar sig advokaterna Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi.

Missuppfattningar av rättsläget beträffande talerätt och skaderekvisitet kan få märkliga konsekvenser. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, granskar en färsk kammarrättsdom och ger råd till leverantörer som under anbudstiden inser att kraven i en upphandling inte kan uppfyllas.

En leverantör kan inte uteslutas från en upphandling med hänvisning till de obligatoriska uteslutningsgrunderna om det brott som läggs till grund för uteslutningen inträffade för över fem år sedan. För de fakultativa uteslutningsgrunderna går gränsen vid tre år. Den slutsatsen drar Joakim Lavér och Sven Olsson, Hannes Snellman advokatbyrå.

Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater, resonerar om vikten av att vara nyanserad kring offentlighet och sekretess i den offentliga affären.

Konkurrensverket har alltid en skyldighet att ansöka om upphandlingsskadeavgift när ett avtal konstaterats vara en otillåten direktupphandling, men där avtalet fått bestå på grund av tvingande hänsyn till ett allmänintresse. Martin Bogg och Hampus Stefansson, Advokatfirman Delphi, frågar sig om det verkligen ska vara så.