Upphandling eller bidrag? Vem mottagaren är kan avgöra Juridisk krönika Enligt en rapport från SCB uppgick bidrag och transfereringar från offentlig sektor till ideella föreningar och organisationer till cirka 41 miljarder kronor 2013. Många bidrag är förenade med villkor för vad bidraget ska användas till. Så när slutar ett bidrag att vara ett bidrag och bli ett upphandlingspliktigt kontrakt? Martin Bogg och Hampus Stefansson, Advokatfirman Delphi, diskuterar var gränsen går.
Leverantörsbyte under upphandlingens gång Juridisk krönika Leverantörsbyten vid fusioner och förvärv under avtalstiden är reglerat i upphandlingslagarna. För motsvarande situationer under upphandlingens gång finns emellertid ingen sådan reglering. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser att de principer som gäller under avtalstiden i detta avseende även bör gälla under upphandlingen.
Förlängd avtalsspärr vid överprövning i vissa delar Juridisk krönika Det kan vara svårt att avgöra hur den förlängda avtalsspärren förhåller sig till de delar av en upphandling som inte är föremål för överprövning. Ett sätt att få ett svar på om det går att teckna avtal för dessa områden är att framställa ett yrkande om att den förlängda avtalsspärren ska upphävas, skriver Erik Gadman och Mimi Söderblom, Hannes Snellman Advokatbyrå, i en krönika.
Analysera mer – före ett beslut Juridisk krönika Det är alltid värt att klä olika handlingsalternativ i ekonomiska termer för att på så sätt fatta beslut om vad som ter sig bäst när de viktiga parametrarna är inkluderade. Sommarens bränder ger upphov till reflektioner kring den grundläggande inköpsfrågan ”Make or buy?”, skriver Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg Advokater, i en krönika.
Bristande dokumentation utgör en risk för upphandlingen Juridisk krönika Vikten av att dokumentera upphandlingar tog branschkollegor upp i en krönika i Upphandling24 i mars, skriver Christian Härdgård och Mikaela Johansson från Delphi, och instämmer i resonemanget om att bristande dokumentation kan föranleda ingripande. De belyser frågan ytterligare genom att uppmärksamma en nyligen meddelad praxis. Flera avgöranden från kammarrätterna illustrerar hur angeläget det är för upphandlande myndigheter att dokumentera upphandlingar.
Oklart om utredningens förslag ökar möjligheten att rätta anbud Juridisk krönika I det betänkande från Utredningen om vissa förenklade upphandlingsregler (SOU 2018:44) som presenterades i juni, har möjligheten att rätta, förtydliga och komplettera anbud ägnats särskild uppmärksamhet. Mikael Dubois och Petra Schück Johansson, Hamilton Advokatbyrå, anser att ett utökat utrymme i detta avseende på det icke direktivstyrda området vore välkommet, men att det är oklart om så kommer att ske i praktiken.
Passivitet i förhållande till ändring av avtal Juridisk krönika I den här krönikan reflekterar Björn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater kring ett område där både civilrätten och upphandlingsrätten behöver beaktas för att resultatet ska bli såväl korrekt som ändamålsenligt.
Vanliga misstag vid uteslutning av en misskötsam leverantör Juridisk krönika Att delta i offentliga upphandlingar är ingen rättighet. Upphandlare har möjlighet att utesluta en leverantör från en upphandling, till exempel om en leverantör misskött ett tidigare offentligt kontrakt. Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Linn Torstensson, Advokatfirman Delphi, diskuterar hur du undviker vanliga fallgropar vid uteslutning av leverantörer.
Upphandlare – var försiktiga med egna referenser Juridisk krönika Användningen av egna referenser syftar till att ge den upphandlande myndigheten möjlighet att beakta de egna erfarenheterna av en anbudsgivare som är relevanta för den aktuella upphandlingen. Mikael Dubois och Nike Berlin, Hamilton Advokatbyrå, anser dock att sådan referenstagning bör användas med viss försiktighet.
Alltför vida viktningsintervaller innebär bristande transparens Juridisk krönika Upphandlande myndigheter får vikta tilldelningskriterier inom intervall med en lämplig största tillåten spridning. I en färsk dom från Kammarrätten i Jönköping underkändes dock en viktningsmodell som inte befanns vara i enlighet med transparensprincipen. Läs Erik Gadmans och Livia Elveljungs krönika.
Arbeta mer med avtalet Juridisk krönika Björn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater reflekterar kring vikten av att arbeta mer med avtalet, och behovet av goda exempel. I förra krönikan skrev de om att det ibland är svårt att vid upphandlingstillfället veta om man väljer rätt leverantör. Ofta vet man först när tjänsten påbörjas om det är rätt.
Interimistiska beslut i HFD kan vara ett minne blott Juridisk krönika Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, sätter ner foten angående interimistiska beslut och påminner om betydelsen av att se till allmänintresset vid skadeavvägningen. Tomas Eliasson och My Becher, Advokatfirman Delphi, reflekterar över ett beslut från Högsta förvaltningsdomstolen.
Upphandlande myndighet – dokumentera mera Juridisk krönika För att kunna kontrollera att en upphandling har skett rättssäkert och i enlighet med LOU krävs att upphandlingen noggrant dokumenteras. Fredrik Linder och Erik Sigfridsson, Hamilton Advokatbyrå, vill uppmärksamma upphandlande myndigheter på den numera lagstadgade skyldigheten i LOU att dokumentera genomförandet av en upphandling, och de konsekvenser som bristande uppfyllnad av dokumentationsplikten kan få.
Vidsträckt rätt att avbryta upphandling Juridisk krönika Upphandlande myndighet har en vidsträckt rätt att avbryta upphandlingar – även när skälet till avbrytandet är att myndigheten själv begått ett misstag. Joakim Lavér och Livia Elveljung, Hannes Snellman advokatbyrå, reflekterar över en dom från Kammarrätten i Göteborg.
Utvärdering av anbud – när kan rätt leverantör identifieras? Juridisk krönika I den här krönikan reflekterar Björn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater kring utvärdering av anbud och frågan om när det är möjligt att identifiera den bästa anbudsgivaren redan i upphandlingen.
