Passivitet i förhållande till ändring av avtal Juridisk krönika I den här krönikan reflekterar Björn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater kring ett område där både civilrätten och upphandlingsrätten behöver beaktas för att resultatet ska bli såväl korrekt som ändamålsenligt.
Vanliga misstag vid uteslutning av en misskötsam leverantör Juridisk krönika Att delta i offentliga upphandlingar är ingen rättighet. Upphandlare har möjlighet att utesluta en leverantör från en upphandling, till exempel om en leverantör misskött ett tidigare offentligt kontrakt. Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Linn Torstensson, Advokatfirman Delphi, diskuterar hur du undviker vanliga fallgropar vid uteslutning av leverantörer.
Upphandlare – var försiktiga med egna referenser Juridisk krönika Användningen av egna referenser syftar till att ge den upphandlande myndigheten möjlighet att beakta de egna erfarenheterna av en anbudsgivare som är relevanta för den aktuella upphandlingen. Mikael Dubois och Nike Berlin, Hamilton Advokatbyrå, anser dock att sådan referenstagning bör användas med viss försiktighet.
Alltför vida viktningsintervaller innebär bristande transparens Juridisk krönika Upphandlande myndigheter får vikta tilldelningskriterier inom intervall med en lämplig största tillåten spridning. I en färsk dom från Kammarrätten i Jönköping underkändes dock en viktningsmodell som inte befanns vara i enlighet med transparensprincipen. Läs Erik Gadmans och Livia Elveljungs krönika.
Arbeta mer med avtalet Juridisk krönika Björn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater reflekterar kring vikten av att arbeta mer med avtalet, och behovet av goda exempel. I förra krönikan skrev de om att det ibland är svårt att vid upphandlingstillfället veta om man väljer rätt leverantör. Ofta vet man först när tjänsten påbörjas om det är rätt.
Interimistiska beslut i HFD kan vara ett minne blott Juridisk krönika Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, sätter ner foten angående interimistiska beslut och påminner om betydelsen av att se till allmänintresset vid skadeavvägningen. Tomas Eliasson och My Becher, Advokatfirman Delphi, reflekterar över ett beslut från Högsta förvaltningsdomstolen.
Upphandlande myndighet – dokumentera mera Juridisk krönika För att kunna kontrollera att en upphandling har skett rättssäkert och i enlighet med LOU krävs att upphandlingen noggrant dokumenteras. Fredrik Linder och Erik Sigfridsson, Hamilton Advokatbyrå, vill uppmärksamma upphandlande myndigheter på den numera lagstadgade skyldigheten i LOU att dokumentera genomförandet av en upphandling, och de konsekvenser som bristande uppfyllnad av dokumentationsplikten kan få.
Vidsträckt rätt att avbryta upphandling Juridisk krönika Upphandlande myndighet har en vidsträckt rätt att avbryta upphandlingar – även när skälet till avbrytandet är att myndigheten själv begått ett misstag. Joakim Lavér och Livia Elveljung, Hannes Snellman advokatbyrå, reflekterar över en dom från Kammarrätten i Göteborg.
Utvärdering av anbud – när kan rätt leverantör identifieras? Juridisk krönika I den här krönikan reflekterar Björn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater kring utvärdering av anbud och frågan om när det är möjligt att identifiera den bästa anbudsgivaren redan i upphandlingen.
14:7 en ny udda regel i LOU Juridisk krönika 14 kap. 7 § LOU är en udda handlingsregel som rör den upphandlande myndighetens kontroll och eventuella utbyte av en anbudsgivares underleverantör. Bestämmelsen bygger på artikel 63.1 andra stycket i LOU-direktivet och är ny i förhållande till 2007 års LOU, skriver Sara-Li Olovsson och Hampus Stefansson, Delphi.
Överprövningsreglerna gör betydligt mer nytta än skada Juridisk krönika Få frågor inom offentlig upphandling debatteras så livligt som överprövning. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, anser att debatten ofta är oproportionerligt inriktad på negativa effekter. Upphandlingsmyndighetens färska rapport Kartläggning och analys av mål om överprövning är den första i sitt slag och ger intressant information.
ÄTA i entreprenad och ändring i kontrakt – omöjlig ekvation? Juridisk krönika I upphandlingslagarna finns nya bestämmelser som reglerar hur ändringar i kontrakt under löptiden får göras. Om ingen bestämmelse kan tillämpas, kan ändringen anses utgöra en otillåten direktupphandling – något som kan ställa till det för båda parter. Det som kommit att diskuteras är hur dessa nya bestämmelser förhåller sig till ÄTA i entreprenadkontrakt, skriver Christian Härdgård och Martin Bogg, Delphi.
Höga krav på myndigheter som vill direktupphandla Juridisk krönika Det ställs höga krav på en myndighet som vill direktupphandla på grund av synnerlig brådska. Joakim Lavér och Livia Elveljung, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar ett avgörande från HFD och vilka problem som kan uppstå för upphandlande myndigheter när LOU kommer i konflikt med andra författningar.
Förtydligande och komplettering av anbud Juridisk krönika Björn Bergström och Johan Stern på Ramberg Advokater reflekterar ytterligare en gång kring förtydligande och komplettering av anbud. För ett litet tag sedan kom ännu en dom som rörde en situation där den tänkta vinnaren i en upphandling missat att bifoga en viss information. En information som hade varit enkel att komplettera med och som inte inneburit något för konkurrensen.
Vad bör parterna åberopa i ett överprövningsmål? Juridisk krönika Förhållandet mellan domstolens ansvar för utredningen i ett överprövningsmål, och parternas ansvar för att ange de grunder och omständigheter som åberopas, har både debatterats och prövats i domstol. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, ger sin syn på frågan, bland annat i ljuset av ett färskt kammarrättsavgörande.
