I många kommuner pågår nu undersökningar om att utöka sin fryskapacitet. I Ronneby har exempelvis kommunen kommit överens med leverantören Charkett om att lägga om rutiner med stora inköp under hösten och med möjlighet satt frysa in omkring 1,4 ton nötfärs.
– Vi köper det vi har budgeterat för att klara oss hela året. Det är inte förknippat med extra kostnader utan handlar bara om att arbeta på ett annat sätt, där personalen får planera för att tina köttet, säger kommunstyrelsens ordförande Roger Fredriksson till Sydöstran.
Växjö kommun tittar på en annan lösning för stödköp som ett sätt att stödja bönder som drabbats av foderbrist och med risk för nödslakt.
I Växjö saknas frysar för att ta emot stora mängder kött.
-Vi kommer nu att se över olika förslag på hur och om stödköp kan vara möjligt. Det skulle till exempel kunna vara att lägga en större beställning, men låta det frysta köttet vara kvar hos leverantören på grund av vår platsbrist, säger kommunens kanslichef Carina Elmefall till SvT Småland.
En sådan lösning ligger i linje med det upprop som stora aktörer inom livsmedelssektorn ställt sig bakom med överenskommelsen att grossister och leverantörer ökar sina inköp av fryst svenskt kött för försäljning senare under året.
Flera kommuner signalerar om att fryskapaciteten är problematisk i en kartläggning av SvT Småland.
”Vi har begränsat frysutrymme i våra kök, vilket gör att vi har svårt att köpa för att lägga ”på lager”. Jag har dock gett ansvarig förvaltning i uppdrag om det. Trots detta finns möjlighet att öka inköpen något ytterligare av svenskt kött.”, skriver Markaryds kommunalråd Bengt Germundsson i ett mejl.
I Oskarshamns kommun är Yvonne Bergvall ordförande i ansvarig politisk nämnd:
– Mitt förslag är att vi stödköper kött, men det måste rymmas in i det avtal vi har och vi måste ha fryskapacitet att ta hand om köttet, säger hon.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer